Inte säkert att plastpåseskatten slopas
Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt gick ut i Ekot i onsdags och meddelade att skatten på plastpåsar slopas från årsskiftet.
Han nyanserade sig sedan och sade att den kanske sänks kraftigt.
Förslaget ska dock först remitteras och därför är det inte säkert att skatten tas bort.
Sverige har nämligen åtaganden gentemot EU som kan påverka. Däribland finns ett EU-direktiv om att Sverige ska ha en maxförbrukning av 40 plastkassar per person och år till 2025. Annars finns risk för böter.
Minskat kraftigt
2017, innan skatten infördes, var förbrukningen av plastkassar 83 per person och år. Efter skatten, under 2021, var årsförbrukningen i Sverige 14 kassar per person, enligt Naturvårdsverket.
Samtidigt finns ett EU-beslut om att medlemsländerna får betala en avgift till EU-budgeten för varje kilo plastförpackningar som inte materialåtervinns. Avgiften ligger på 0,8 euro eller motsvarande 9 kronor kilot, något som Dagens Nyheter rapporterat om. Om konsumtionen åter steg till 2017 års nivåer skulle Sverige få betala omkring 200 miljoner i avgift till EU per år.
Plastpåseskatten kan därmed bli kvar för att Sverige ska nå det man kommit överens om med andra EU-länder.
– Jag skulle gärna slopa den, men det där är bra mediaspel från vissa partier att säga nu ska den slopas, säger Hans Eklind, Kristdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson.
– Det vi har konstaterat är att målet kan man nå genom att sänka den här skatten otroligt mycket, men frågan är om man kan slopa den helt? Är det förenligt med EU-rätten? Den frågan gör att man kanske måste ha kvar en låg skattesats trots allt.
"Får vi återkomma till"
I dag ligger skatten på plastpåsar på tre kronor och Eklind säger att man kanske behöver ha kvar en skatt på några öre för att klara förbrukningsmålet. Han vill inte säga vad som vore en acceptabel nivå.
– Min gissning är att ett slopande inte är förenligt med förbrukningsmålet.
Enligt uppgifter till TT finns ett utkast om en nivå på runt 50 öre, men förslaget ska som sagt remitteras först.
Edward Riedl, ordförande för Moderaterna i finansutskottet, säger att hans ingång är att skatten bör tas bort men att de fyra partierna har olika syn i förhandlingarna.
– Det vi är överens om så här långt är att det allra minst blir en kraftig sänkning av plastpåseskatten.
TT: Hur stor blir sänkningen i sådana fall?
– Det får vi återkomma till när vi har förhandlat färdigt budgeten för 2024. Det kommer vi att kunna meddela tidigt i höst.
När SD:s Oscar Sjöstedt fick frågan om plastpåseskatten skulle förhandlas även efter remissrundan så svarade han att så inte var fallet.
L vill också avskaffa
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att Liberalerna vill avskaffa plastpåseskatten för att den är ineffektiv och inte fungerar på rätt sätt.
"Den har nu gått på remiss för att bli en del av underlaget inför höstens budgetförhandlingar. Därmed avskaffas den inte nu vilket påståtts i media. Vi är helt överens om att plastpåseskatten behöver göras om för att fungera på rätt sätt och samtidigt behöver vi följa EU-direktiv för att minska jungfrulig plast i vårt samhälle", skriver hon i en kommentar.
I ett uttalande till DN sade hon att det blivit ett "missförstånd", något som fick Oscar Sjöstedt att reagera.
– Hon är inte en del av budgetförhandlingarna, vi budgetförhandlar på finansdepartementet, säger han till Aftonbladet.
Fakta: Skatten i korthet
Skatten infördes den 1 maj 2020: tre kronor för bärkassar och 30 öre för tunnare frukt- och grönsakspåsar.
Målet med skatten var att minska nedskräpningen i naturen och haven, enligt ett EU-direktiv från 2015. Medlemsstaterna ska enligt direktivet reducera förbrukningen av plastkassar till 40 stycken per person och år senast 2025.
När riksdagen röstade om skatten i januari 2020 var Sverigedemokraterna och Moderaterna emot förslaget.
Källa: Riksdagen