Annons
Nyheter

Isolerad i 1 270 dagar: "Behandlas som ett djur"

Den livstidsdömde iraniern Hamid Noury är nu den person som suttit häktad i isolering längst i Sverige, enligt hans advokat Thomas Bodström.
I 1 270 dagar har han suttit inlåst i en sju kvadratmeter stor cell, avskild från övriga fångar.
Brott • Publicerad 6 maj 2023
Till vänster en cell på Kronobergshäktet i Stockholm. Bild på den livstidsdömde Hamid Noury från polisens förundersökning. Arkivbild.Foto: TT/Polisen
Längsta avslutade häktningen samt de genomsnittliga häktningstiderna, 2017–2023. Siffror för 2023 gäller för januari till mars och är preliminära.Foto: Anders Humlebo/TT

Hamid Noury lurades till Sverige, greps på Arlanda och dömdes i en uppmärksammad rättegång till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord i samband med massavrättningar i ett fängelse i Iran 1988.

Den nyblivne 62-åringen häktades med restriktioner den 13 november 2019. I maj 2022 hävdes restriktionerna i samband med att rättegången i tingsrätten tog slut, men enligt Nourys advokat Thomas Bodström har isoleringen fortsatt sedan dess.

Annons

– När tingsrätten hävde restriktionerna fick Kriminalvården för sig att han, av säkerhetsskäl som aldrig presenterats för oss, skulle hållas isolerad, säger Bodström.

Det skulle innebära att Noury nu suttit isolerad i häkte i 1 270 dagar, eller 3,5 år. Med det har han passerat Jonas Falk, häktad med restriktioner i 1 246 dagar mellan 2010 och 2014 misstänkt för grov narkotikabrottslighet, som den som suttit på restriktionsavdelning längst i Sverige.

"Fullkomligt obegripligt"

– Han är den mest isolerade fången i svensk historia. Ärligt talat så behandlas han som ett djur. Tidigare har han haft besök av sin familj vid ett par tillfällen, men nu får han varken träffa eller höra av sig till dem. Vi har fått ägna enormt mycket tid och kraft åt att han ens ska få prata med sin iranska advokat. Det är fullkomligt obegripligt.

Utöver den långa häktningstiden har Hamid Noury, enligt Bodström, flyttats fram och tillbaka mellan häktena i Sollentuna och Kronoberg, vilket lett till att inbokade besök inte blivit av.

– När vi äntligen fick en besökstid i Sollentuna så flyttades han till Kronoberg och då gällde inte besökstiden längre. När vi till slut fick besökstid i Kronoberg så flyttades han tillbaka till Sollentuna en kvart innan besöket.

Begärt yttrande

Domen mot Noury överklagades och förhandling pågår i Svea hovrätt. Domstol och åklagare ser inga behov av fortsatt restriktioner. Hovrätten har tagit del av försvarets klagomål och har enligt hovrättsråd Agneta Munther begärt yttrande från Kriminalvården.

– Den 28 mars skrev en av domarna i målet till Kriminalvården, som då sa att de skulle yttra sig snarast. Det har de fortfarande inte gjort. Den 20 april gjordes ett nytt försök att få kontakt med Kriminalvården med anledning av yttrandet, men utan resultat. Vi väntar fortfarande på svar, säger hon.

Häktade på restriktionsavdelning hålls i regel isolerade i en sju kvadratmeter stor cell, utan kontakt med andra fångar, 23 timmar om dygnet. I vissa fall kan den intagne samsitta med en annan person. Den intagne har rätt till en timme per dygn på häktets rastgård.

"Omprövar regelbundet"

Kriminalvården bekräftar i ett mejl till TT att Hamid Noury, med sina 1 270 dagar i häkte, är den i dag häktade personen som suttit häktad längst, men vill inte svara på vilken typ av avdelning han hållits på sedan tingsrättens restriktioner hävdes.

Enligt Christoffer Livebrant, kriminalvårdsinspektör vid häktet i Sollentuna, görs dock alltid en säkerhetsbedömning när restriktionerna för en intagen hävs för att avgöra om det är aktuellt med placering på gemensamhetsavdelning.

Annons

– Beslutet omprövas sedan regelbundet och är överklagbart. Bedömer vi att vi av säkerhetsskäl inte kan placera på en avdelning i gemensamhet med andra så arbetar vi aktivt med att de ska få samsitta.

TT: Vad innebär säkerhetsskäl?

– Det kan vara säkerhetsskäl för den intagne själv eller säkerhetsskäl för de andra på gemensamhetsavdelningen.

Fakta: Ett historiskt mål

Målet mot 62-årige Hamid Noury, i tingsrätten dömd till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar i ett fängelse i Iran 1988, är ett av de största i sitt slag i Sverige.

Hamid Noury har enligt domen, i egenskap av åklagarbiträde, valt ut fångar som skulle ställas inför en kommitté som beslutade om avrättningar, läst upp namn på dem som skulle avrättas och eskorterat dem till avrättningsrummet där han vid "något/några tillfällen" själv deltagit i avrättningarna. Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj 2022 hördes sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen. Samtliga vittnar om att de utsatts för behandling som enligt åklagarna är att jämställa med tortyr.

Domen överklagades av försvaret, som vill att Noury frikänns, och åklagarna, som vill se honom dömd på flera punkter. Den 11 januari inleddes förhandling i Svea hovrätt. Rättegången, som hålls i Attunda tingsrätts lokaler, beräknas pågå till hösten 2023.

Noury, som sitter häktad i väntan på dom, nekar till brott.

Fakta: Häktning i Sverige

De genomsnittliga häktningstiderna har enligt Kriminalvården ökat årligen från 52 dagar 2017 till 87 dagar 2023 (till och med mars i år).

Häktade med restriktioner spenderar i regel 23 timmar om dagen inlåsta i sin cell. De har rätt till en timmes motion på häktets rastgård per dygn.

FN:s definition av isolering, den mest vedertagna, är när en individ är utan meningsfull mänsklig kontakt under 22 timmar eller mer under ett dygn, och då avskärmas såväl fysiskt som socialt.

Enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2022 gäller det för 70 procent av intagna med restriktioner – och även 30 procent av intagna utan restriktioner.

Under 2022 satt sammanlagt 427 personer häktade med restriktioner i 180 dagar eller längre, enligt Åklagarmyndigheten.

Den 1 juni 2021 infördes bortre tidsgränser för häktningar. En brottsmisstänkt över 18 år får i normalfallet vara häktad högst nio månader i väntan på åtal. En misstänkt under 18 år får vara häktad i tre månader.

Finns synnerliga skäl kan häktningarna förlängas. Åklagaren ska då ge en tidsplan för sin förundersökning.

Det infördes även regler att en häktad person under 18 år har rätt till fyra timmar daglig mellanmänsklig kontakt.

Bakgrunden till lagändringen var att möta den kritik som under decennier riktats mot Sveriges långa häktningstider.

Källa: Kriminalvården, Åklagarmyndigheten

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons