Journalister i Kina måste studera regimens ideologi
För att öka kontrollen ytterligare över medierapporteringen i Kina ska journalister i framtiden tvingas genomgå minst 90 timmar årligen av det som Peking kallar "fortbildning" och som fokuseras på Xi Jinpings "tankesätt", för att kunna hämta ut sin presslegitimation.
I mitten av oktober gick den kinesiska mediemyndigheten, som lyder under Kommunistpartiet, ut med att detta skulle införas snart. Exakt när kraven ska träda i kraft och hur processen kommer att se ut är än så länge oklart.
Sedan tidigare har journalister behövt ladda ner appen "Studera Xi, stärk landet" och göra ett prov för att bevisa sin lojalitet till Kommunistpartiet och Xi Jinping.
Lojalitetsprovet kan endast göras via appen, och när man laddar ner applikationen kan den få åtkomst till personlig data.
Ökad aggressivitet
Övervakningen av journalister i Kina har ökat under flera år men har blivit alltmer aggressiv, enligt Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränsers (RSF) svenska gren.
– Man tvingar på även kinesiska journalister, som man mer eller mindre redan har kontroll över, att genomgå en utbildning för att få det här presskortet och fokusera på den kinesiska regimens bild och propaganda.
Nyligen blev det också känt att myndigheter i en av Kinas största provinser, Henan, har beställt ett övervakningssystem med 3 000 ansiktsigenkänningskameror, som ska användas för att spåra bland annat journalister. Beroende på vilken risk de anses utgöra delas journalisterna upp i tre kategorier, röd, gul och grön.
I dokumenten kring planerna nämns särskilt utländska journalister.
Flest fängslade i världen
Utvecklingen i Kina går snabbt och okontrollerat i fel riktning, säger RSF:s generalsekreterare Christophe Deloire i en rapport som släpptes tidigare denna vecka.
Över 120 journalister är fängslade i Kina i nuläget, det högsta antalet i något land i hela världen.
En av dem är medborgarjournalisten Zhang Zhan som efter att ha rapporterat kritiskt om virusutbrottet i Wuhan greps i maj 2020, anklagad för att ha "startat bråk och orsakat problem" – en rubricering som ofta används i Kina för att tysta oliktänkande.
Allt från reportrar på stora nyhetsplattformar till bloggare har fängslats när Xi Jinping initierat en allt striktare kontroll över medierna.
– Vi ser att fler har gripits under åren men när man fängslar journalister tvingas också andra gå in och bli medborgarjournalister och ta på sig den journalistiska rollen. Många har sedan fängslats efter det, säger Erik Halkjaer.
Enligt RSF är 71 av de fängslade journalisterna i Kina uigurer. Många av dem larmade om förtrycket och förföljelserna i regionen Xinjiang, som många bedömer som ett folkmord.
– Situationen i Xinjiang är en katastrof. Hela regionen har terrorstämplats så journalister och bloggare i regionen fängslas, så att bevaka området omöjliggörs. En vit fläck har skapats i Kina, säger Erik Halkjaer.
Kina ligger på plats 177 av totalt 180 i pressfrihetsindex från i år, två steg över Nordkorea.
Fakta: Xi Jinping
Xi Jinping har varit Kinas president sedan den 14 mars 2013. Han är även överbefälhavare och ordförande i kommittén för inre säkerhet och övervakning av internet – samt Kommunistpartiets generalsekreterare.
Han föddes 1953 i Peking, som son till en av grundarna av Kinas kommunistparti. Familjen har stora ekonomiska tillgångar. Tillsammans med hustrun och sångerskan Peng Liyuan har han ett barn, dottern Xi Mingze.
Xi blev medlem i Kommunistpartiet 1974, enligt uppgift efter åtta misslyckade ansökningar.
Han anses vara affärsinriktad och sträva efter ökade investeringar från utlandet. Hans kampanj mot korruption har gjort honom mycket populär, men under hans tid har också tillslagen mot människorättsaktivister ökat.
Xi har under sin tid som Kinas högste ledare kontinuerligt utökat sin makt.
2017 skrevs hans namn in i Kommunistpartiets stadgar, något som enbart partiets grundare Mao Zedong och Deng Xiaoping, som öppnade Kinas ekonomi, har fått tidigare.
Året därpå beslutade Nationella folkkongressen att avskaffa begränsningen för hur många mandatperioder en president kan sitta, vilket gör det möjligt för Xi att behålla makten även efter 2023.
Under hösten 2021 antog Kommunistpartiet en resolution som placerar Xi i mitten av landets historia. Enligt den statliga nyhetsbyrån Nya Kina ska resolutionen bland annat "förena alla medborgare kring partiet och Xi Jinping".