Annons
Nyheter

Karolinska lämnar stabsläge

Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går nu Karolinska universitetssjukhuset tillbaka till ordinarie styrning.
Coronaviruset • Publicerad 2 juni 2020
Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går Karolinska universitetssjukhuset på tisdagen tillbaka till ordinarie styrning. Arkivbild.
Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går Karolinska universitetssjukhuset på tisdagen tillbaka till ordinarie styrning. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT
Björn Zoëga direktör för Karolinska universitetssjukhuset. Arkivbild.
Björn Zoëga direktör för Karolinska universitetssjukhuset. Arkivbild.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Den 12 mars gick sjukhuset in i förstärkningsläge, den 8 maj övergick man till den lägre nivån stabsläge och från och med den 2 juni övergår man till ordinarie styrning.

– Nu finns inte samma behov av central styrning och därför vill vi tillbaka till ordinarie styrning. Nu börjar vi jobba som vanligt till större del, säger Björn Zoëga.

Normal styrning

Annons

Redan när man övergick till stabsläge tog sjukhuset fram en checklista med saker man ville få på plats innan man gjorde övergången till ordinarie styrning.

– Till exempel planera semestrar, vi ville utvärdera vad vi kunde klara av under sommaren och sätta på plats strukturer och göra vissa förändringar. Nu har vi checkat alla boxar och är beredda på att gå tillbaka till normal styrning och möta sommaren på det viset, säger Björn Zoëga.

Karolinska universitetssjukhuset har vårdat flest covid-patienter i landet och viruset kommer vara en del av sjukhusets vardagliga verksamhet under överskådlig tid. Samtidigt ska sjukhuset klara sina andra uppdrag, säger Björn Zoëga. Då är den ordinarie styrningen, där mycket av ansvaret och mandatet ligger nära verksamheterna, den bästa, anser han.

– Vi har kunnat hålla i gång och ta hand om alla andra patienter som behöver behandling. Alla våra cancerpatienter har fått sin behandling i tid och det ser bra ut inför sommaren. Vi har också kunnat operera nästan lika många hjärtan som under samma period 2019, som var ett rekordår, säger Björn Zoëga.

Kan inte slappna av

Folkhälsomyndigheten meddelade på tisdagens presskonferens att antalet inläggningar på intensivvården, som tidigare minskat generellt i landet, nu har planat ut och på vissa håll ökat något de senaste dagarna.

– Att vi lämnar stabsläget betyder inte att vi slappnar av men det är ändå ett visst tecken på att vi har situationen under kontroll och vi har processer och framförhållning så vi vet vad vi behöver göra de kommande månaderna, säger Björn Zoëga.

Fakta: Beredskapslägen i vården

Det finns tre olika beredskapsnivåer inom vården vid speciella skadehändelser eller förlopp. De används för att akutsjukvården ska kunna ha resurser som matchar det aktuella behovet.

Stabsläge: En särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Förstärkningsläge: En särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.

Katastrofläge: Alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Personal och utrustning förstärks.

Källa: Socialstyrelsen

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons