GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kriserna stärker Hizbollahs grepp om Libanon

När bränslebrist försatt Libanon i mörker rullar Hizbollah in lastbilar med olja från Iran.
Men den terrorklassade rörelsen styr också genom hot om våld, vilket syntes när Beiruts gator återigen förvandlades till en stridszon.
Libanon • Publicerad 20 oktober 2021
En mamma och hennes barn tar skydd undan torsdagens gatustrider.
En mamma och hennes barn tar skydd undan torsdagens gatustrider.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Hizbollah och Iran hyllas i staden al Ain när bränslekonvojen rullas in i mitten av september.
Hizbollah och Iran hyllas i staden al Ain när bränslekonvojen rullas in i mitten av september.
Foto: Bilal Hussein/AP/TT
Förra veckans våld påminde den redan ärrade befolkningen om inbördeskrigen 1975-1990.
Förra veckans våld påminde den redan ärrade befolkningen om inbördeskrigen 1975-1990.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

I södra Libanon pryder bilder på Irans högsta ledare, ayatolla Khamenei och hans företrädare Khomeini husväggar. Lojaliteten med den islamistiska staten i öst är stark bland den shiamuslimska majoritet som bor där.

När stora delar av regionen skadades under kriget mot Israel 2006 betalade Iran för att bygga upp den igen, genom Hizbollah som sedan länge också driver ett nätverk av andra välfärdsinstitutioner som skolor och sjukhus.

Och när den libanesiska staten havererar, efter snart två års ekonomiskt förfall som lett till omfattande bränslebrist, rullar konvojer med iransk olja in som Hizbollah beställt och delar ut till samhällsviktiga instanser.

– De har befäst sin makt under de senaste åren. Jag skulle kalla Hizbollah för en stat i staten, de styr i praktiken landet, säger Rola El-Husseini, som forskar om bland annat sekterism och Hizbollah vid Lunds universitet.

Hotar med våld

Men det är inte bara genom att erbjuda samhällsviktiga tjänster som Hizbollah, som är terrorstämplat av USA och EU, säkerställer sitt inflytande. När en förort söder om Beirut i förra veckan återigen förvandlades till en stridszon visade Hizbollah vad som är att vänta om de inte får sin vilja igenom.

Hundratals män med automatvapen gick på Hizbollahs och det allierade partiet Amals uppmaning ut på gatorna i en protestmarsch för att kräva Tarek Bitars avgång, domaren som utreder hamnexplosionen 2020.

– Det var ett skådespel, politisk teater, säger Rola El-Husseini.

– De gick ut i krigsmundering i samma område där inbördeskriget bröt ut 1975. Hizbollah och Amal ville skicka ett budskap, att om inte Tarek Bitar avsätts så kan det bli inbördeskrig igen.

Domaren Tarek Bitar har gjort sig ovän med stora delar av Libanons ledarskikt genom att kalla mäktiga politiker till förhör om varför tusentals ton högexplosivt material förvarades mitt i Beirut, vilket medförde att hundratals människor dog och stora delar av huvudstaden förstördes i fjolårets explosion.

Våldsamheter som bröt ut under protestmarschen påminde den redan ärrade befolkningen om inbördeskrigen som härjade mellan 1975 och 1990.

100 000 beväpnade

Enligt Hizbollahledaren Hassan Nasrallah har rörelsen 100 000 beväpnade krigare till sitt förfogande. I ett tv-sänt tal varnar han för att ett inbördeskrig är nära förestående, och säger att han berättar om styrkans omfattning för att förhindra ett krig.

Sju personer dödades i våldsamheterna som bröt ut i samband med marschen. Shiamiliserna anklagar anhängare till det kristna partiet, LF, för att ha öppnat eld först, eld som besvarades snabbt och häftigt av männen från marschen. Libanesiska armén avlossade också skott.

De flesta avlidna tillhörde Hizbollah eller Amalpartiet, men även fembarnsmamman Mariam Farhat dödades i sitt hem när hon träffades av skott från gatustriderna utanför.

Liknar inbördeskriget

På bilder från den blodiga torsdagen syns hur skolbarn lär sig ta skydd under skolbänkar eller i korridorer, där förlupna kulor inte riskerar att tränga in.

"Beirut i dag liknar det Beirut jag växte upp i", skriver en mamma på Twitter.

Händelsen skedde nästan på dagen två år efter det att tusentals unga libaneser gick ut på gatorna för att kräva revolution från det sekteristiska politiska systemet. Då trodde många att förändring var möjlig, att den splittrade befolkningen kunde enas oavsett religiös tillhörighet och tillsammans kräva ansvar från staten.

– Men om man tittar på vilka som dog i våldsamheterna häromdagen, många av dem var unga män, nyförlovade eller med småbarn hemma och hela livet framför sig. Ändå följer de Hizbollah och Amals order om att gå ut på gatorna, säger Rola El-Husseini.

Fakta: Libanons statsskick

I Libanon delas makten sedan 1943 upp efter religion: presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till att bli politiker.

Källa: Landguiden

Fakta: Libanons statsskick

Hizbollah ("Guds parti") är ursprungligen en utbrytargrupp ur shiitiska Amalrörelsen, som byggdes upp med stöd av Irans revolutionsgarde 1982 efter den israeliska invasionen av södra Libanon samma år.

Hizbollah har både en politisk och en militär gren. Gruppen presenterade ett politiskt program 1985 och valdes 1992 in i parlamentet. Under tiden fortsatte gerillakriget mot israeliska armén. Israels reträtt beskrevs av Hizbollah som en seger.

Hizbollah får fortfarande starkt stöd av Teheran och även från Damaskus, och strider sedan början av 2013 öppet på regimens sida i Syrien.

Den stridande grenen har gjort sig skyldig till kidnappningar och självmordsattacker.

Bland de som har terrorstämplat Hizbollah finns USA och EU. EU har dock bara terrorstämplat gruppens militära gren, som kan vara svår att skilja från huvudorganisationen.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.