GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Linde: Vi måste se till att IS inte växer

Säkerhetsläget och terrorism stod på agendan när utrikesminister Ann Linde (S) träffade Iraks premiärminister och utrikesminister i Bagdad.
Irak • Publicerad 22 november 2021
Ann Linde diskuterade bland annat säkerhetsläget i Irak och regionen med utrikesminister Fouad Hussein.
Ann Linde diskuterade bland annat säkerhetsläget i Irak och regionen med utrikesminister Fouad Hussein.
Foto: Khalid Mohammed/AP/TT

Utöver premiärminister Mustafa al-Kadhimi och utrikesminister Fuad Hussein träffade Ann Linde även president Barham Salih under sitt besök i den irakiska huvudstaden under måndagen.

Kampen mot terrorrörelsen Islamiska staten, även kallat Daesh, var en av frågorna som togs upp.

– Även om Daesh är besegrade territoriellt så finns de fortfarande kvar och gör olika attacker. Därför måste vi fortsätta från internationella samfundet i koalitionen mot Daesh att se till att de inte växer sig starkare, säger Linde.

Spänt läge politiskt

Det politiska läget är spänt i landet. Vid förra månadens parlamentsval backade de Irannära milisgruppernas politiska gren kraftigt. Valprocessen fick beröm av USA och FN:s säkerhetsråd men milisgruppernas paraplyorganisation Hashid al-Shaabi har sedan dess hävdat att storskaligt fusk förekom.

Premiärministerns bostad i Bagdad utsattes tidigare i november för en attack med drönare. Han klarade sig oskadd men flera livvakter skadades i explosionen.

– Valdeltagandet var ganska lågt, men valet gick bra till enligt observatörer. Men det ledde ju också till säkerhetsproblem. Det visar hur man hela tiden har ett säkerhetsproblem. Här vill Irak ha fortsatt stöd av Sverige och andra, säger Ann Linde.

Före mötena med det irakiska ledarskapet träffade Linde poliser och militärer från Sverige som deltar i de internationella insatserna. Svenskarna jobbar bland annat med utbildning och rådgivning.

Regionalt samarbete

Enligt Linde efterfrågar Irak även ett starkare regionalt samarbete. Mötet tidigare i år i Bagdad mellan länder som Irak, Iran och Saudiarabien kommer att följas upp.

– Det blir ett andra Bagdad-möte, det var något vi diskuterade. Det är en hoppfull sak om man kan få ett närmare regionalt samarbete för att förbättra säkerheten, säger den svenska utrikesministern.

TT: Hur ser du Sveriges roll framöver?

– Det Sverige kan bidra med är diplomatisk support, men också fortsätta vara med i koalitionen mot Daesh, och fortsätta ha svenskar som ingår i de här internationella missionerna. Vi är få men deltar. De jag pratade med var också överens om att det är bra att USA är kvar och har ett långsiktigt engagemang.

Tog upp gränskrisen

Ann Linde diskuterade även gränskrisen mellan Polen och Belarus med de irakiska ministrarna.

Irak har tidigare flugit hem 431 av sina medborgare från Minsk, och planerar nu att skicka ytterligare ett plan för att ta hem runt 600 personer.

Linde tog också upp frågan om "ett antal tusen" irakier som har sökt asyl i Sverige men fått nej. Utvisningarna kan inte verkställas eftersom Irak bara tar emot människor som reser tillbaka frivilligt.

– Men vi har kommit ett steg på vägen. De tar nu emot människor, ett litet antal, som dömts för brott. Med tanke på hur resolut de agerat med Belarus, så har jag en förhoppning om att detta går i rätt riktning, säger hon.

Fakta: Valet i Irak

Parlamentsvalet den 10 oktober hade tidigarelagts med flera månader, i enlighet med ett löfte till den regeringskritiska rörelse vars protester hösten 2019 skakade Irak.

Över 100 partier och block, främst arabiska och kurdiska, tävlade om totalt 329 platser i parlamentet.

Deltagandet landade enligt valkommissionen på 41 procent, eller nio miljoner av Iraks 25 miljoner röstberättigade medborgare. Det var lägre än 2018 då 44 procent röstade. Många irakier, främst unga, hade manat till bojkott av valet på grund av en djupgående misstro mot landets politiska system.

Valets stora förlorare blev Fatahalliansen, den proiranska milisrörelsen Hashid al-Shaabis politiska gren, som backade från 48 till 17 mandat.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.