Livstid för mord på politiska fångar i Iran
Det är bevisat, enligt Stockholms tingsrätt, att 61-årige iranska medborgaren Hamid Noury deltog i att tortera och avrätta politiska fångar vid Gohardashtfängelset utanför Teheran i Iran 1988.
– Ett mycket stort antal fångar berövades livet. Fångar tillfogades vidare svår dödsångest i samband med förfarandet, säger rådmannen Tomas Zander när domen meddelas.
Det rör sig om avrättningar av sympatisörer till politiska organisationen Folkets mujahedin och andra vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro.
Domen fördöms av Iran, som genom en talesperson för utrikesdepartementet påstår att domstolen saknar rättslig grund.
Enligt kammaråklagare Martina Winslow är avgörandet unikt, dels eftersom brott begångna i Iran aldrig prövats rättsligt internationellt förut.
– Men också för att vi i det här ärendet kan konstatera att den iranska regimen kan kopplas till och faktiskt har ett ansvar för massavrättningarna, säger hon.
Utvisas
Dödsstraffen verkställdes utan att uppfylla grundläggande krav för en rättvis rättegång, och stod i strid med FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som Iran var bunden av 1988, motiverar rätten.
Avrättningarna av anhängare till den politiska gruppen Folkets mujahedin bedöms utgöra grovt folkrättsbrott, även känt som krigsbrott, eftersom de går att koppla till den internationella konflikt mellan Iran och Irak.
"Fångarna var i egenskap av civilpersoner i händerna på en part i konflikten skyddade personer enligt regelverket.", skriver tingsrätten.
Den andra vågen avrättningar av vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro bedöms som mord.
Händelserna innebär svåra överträdelser av den internationella humanitära rätten, enligt Zander.
Noury döms för grovt brott mot folkrätten och mord. Han ska efter avtjänat straff utvisas från Sverige med förbud att återvända och betala skadestånd till målsäganden vars anhöriga har avrättats, och till de målsäganden som överlevt och drabbats av psykiskt lidande med anledning av brottet.
Han ska fortsätta vara häktad tills domen vinner laga kraft.
Omfattande bevisning
Hamid Noury har hävdat att bevisningen varit fabricerad, att vittnen ljugit och felaktigt anklagat honom för delaktighet i ett påhittat händelseförlopp för att vinna politiska poänger.
– Men det har inte framkommit något konkret som gör att det funnits anledning att ifrågasätta utredningens tillförlitlighet och robusthet, säger Zander.
Fallet har varit speciellt, påpekar åklagare Winslow, eftersom det inte gått att begära någon rättshjälp från Iran. I andra, liknande internationella folkrättsfall som prövats i Sverige har det gått att besöka brottsplatserna.
– Något sådant har inte varit aktuellt i det här fallet. Vi har inte kunnat inhämta, eller fått någon skriftlig bevisning från Iran, säger hon.
Försvaret är missnöjt med domen.
"Försvararna har precis tagit del av domen och vi är givetvis besvikna över att vår klient har dömts. Vi ska nu analysera domen och gå igenom den tillsammans med vår klient. Domen kommer att överklagas", skriver försvarsadvokaterna Thomas Söderqvist och Daniel Marcus gemensamt i ett mejl till TT.
92 förhandlingsdagar
Rättegången har varit en av de största av sitt slag i Sverige, med 92 förhandlingsdagar i Stockholms tingsrätt där cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen vittnat om bland annat sina upplevelser som intagna i Gohardashtfängelset utanför Teheran på 80-talet.
Fallet har kunnat prövas här, fastän Noury är en iransk medborgare och de misstänkta brotten begicks i Iran, eftersom Sverige tillämpar principen om universell jurisdiktion. Det ger en stat rätt att pröva en person från en annan del av världen när misstankarna gäller allvarliga internationella brott.
– Tingsrätten har ansett sig behörig att döma för åtalade brotten, säger rådman Tomas Zander.
Fakta: Ett historiskt stort mål
Rättegången mot 61-årige Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, är en av de största i sitt slag i Sverige.
Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj i år har sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen hörts.
Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.
Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.
I vart fall betraktas den åtalade som medhjälpare, eftersom han främjat det uppsåtliga dödandet, tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, enligt åtalet.
Den åtalade har hela tiden nekat till brott.
Fakta: Ett historiskt stort mål
Stort fokus i åtalet mot den krigsbrottsåtalade 61-åringen ligger på gruppen Folkets mujahedin (ofta förkortat till MEK) som många av de avrättade fångarna tillhörde. De flesta demonstranter som under varje förhandlingsdag har stått utanför Stockholms tingsrätt är kopplade till Folkets mujahedin.
Gruppens ideologiska rötter brukar beskrivas som en blandning av marxism och islamism. Folkets mujahedin är en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell – inte minst på grund av de många våldsdåd gruppen utförde under främst 80-talet.
Under en period var Folkets mujahedin terrorstämplad av EU, men den har sedan lång tid tillbaka övergett den väpnade kampen. Den politiska grenen är däremot aktiv än i dag och har en bas i Albanien.