Maines nej till Trump ökar trycket på USA:s HD
Till skillnad från i Colorado, där det var delstaten Colorados högsta domstol som förklarade Trump icke valbar för en dryg vecka sedan, är det i Maine ett enskilt beslut av en tjänsteman. Tjänstemannen är en av Demokraterna politiskt tillsatt topptjänsteman med ansvar för val.
Shenna Bellows, med den amerikanska titeln Secretary of State i Maine, stödjer sig liksom domstolen i Colorado på ett tillägg i den amerikanska grundlagen som säger att den som svurit trohet till konstitutionen och sedan varit inblandad i uppror inte kan väljas till en offentlig tjänst eller uppdrag. Regeln har inte tidigare använts när det gäller aspiranter till presidentposten.
Trump delaktig?
Både Bellows och domstolen i Colorado anser att Trump kan anses delaktig i stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium i januari 2021. I huvudsak Trumpanhängare deltog i stormningen, som skedde i syfte att hindra kongressen från att slutligt fastställa resultatet i presidentvalet två månader tidigare, där Joe Biden vann över Trump.
Beslutet i Maine kan överklagas i domstol i delstaten och kan komma att sluta i Högsta domstolen i Washington DC. Dit har beslutet i Colorado överklagats. Det är inte känt när Högsta domstolen avser att ta upp ärendet.
Juridiska experter säger att beskedet från Maine pekar på behovet att USA:s HD säger sitt. Domarna där måste helt enkelt klargöra rättsläget och slå fast vad delstater kan göra.
– De här besluten, och beslut som går åt motsatt håll, kommer att fortsätta komma ända till dess att Högsta domstolen har gett sitt utlåtande, skriver Rick Hasen vid University of California i Los Angeles, i en kommentar till AP.
Kampanjen rasar
Trumpkampanjen rasar mot Bellows beslut, som togs efter att invånare i Maine, en tvärpolitisk grupp som tidigare haft politiska uppdrag, begärt att Trump borde stoppas från att ställa upp i primärvalet.
"Det vi nu ser, medan det sker, är försök att stjäla ett val och förvägra de amerikanska väljarna rätten att välja", säger Steven Cheung, talesperson för kampanjen, i ett uttalande.
Det grundlagstillägg som hänvisas till i Maine – och i liknande stämningar i dussintals liknande fall i ett stort antal delstater – är den tredje sektionen i det 14:e tillägget. Den skrevs 1866 och förbjuder personer som tidigare svurit trohet till konstitutionen (det vill säga avlagt en ämbetsed) och därefter stött ett uppror att ställa upp i nya val till offentliga ämbeten. Syftet var främst att hindra sydstatsföreträdare från att ta plats i kongressen efter inbördeskriget.
Kvar i Kalifornien
Alla delstater har dock olika vallagar. Tidigare i veckan meddelade vågmästardelstaten Michigan att expresidentens namn får stå kvar på valsedeln. Under natten till fredagen fattades ett liknande beslut i Kalifornien, USA:s folkrikaste delstat, enligt The New York Times.
Fakta: Stormningen av USA:s kongress
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.
I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.
"Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.
Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.
Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.