Annons
Nyheter

Massflykten av armenier växer för varje timme

Ändlösa bilköer med människor som bara hunnit packa några få ägodelar när de plötsligt tvingats lämna sina hem.
Närmare 30 000 armenier har flytt från Nagorno-Karabach – och fler väntas efter att Azerbajdzjan gått till attack mot regionen.
Nagorno-Karabach • Publicerad 26 september 2023
Explosionen inträffade vid områdets huvudort.Foto: Johan Hallnäs/TT
En flicka väntar på att lämna huvudorten Stepenakert i Nagorno-Karabach.Foto: Siranush Sargsyan/AP/TT
En familj återförenas eter flykten till Armenien och staden Kornidzor.Foto: Stepan Poghosyan/AP/TT
Bilköerna ringlar sig långa när tiotusentals armenier försöker lämna Nagorno-Karabach.Foto: Vasily Krestyaninov/AP/TT
Rök och eld efter explosionen i en bränsledepå utanför Stepanakert.Foto: Bild från Siranush Sargsyans X-konto via AP/TT

FN:s generalsekreterare António Guterres och USA:s utrikesminister Antony Blinken riktar direkta uppmaningar till Azerbajdzjans ledare att skydda de civila i Nagorno-Karabach.

I ett telefonsamtal med president Ilham Aliyev underströk Blinken ett "akut behov att avhålla sig från fientliga handlingar, och att skyddet av civila och deras rätt till rörelsefrihet inte får villkoras".

Annons

Samtidigt växte köerna, timmer efter timme av fullastade bilar, bussar och lastbilar som i snigelfart närmade sig gränsen mellan regionen Nagorno-Karabach och Armenien.

Många av passagerarna hade bara hunnit få med sig några få personliga tillhörigheter, snabbt hoprafsade i resväskor, plastkassar eller vad som funnits till hands när de plötsligt tvingade fly från sina hem.

– Folk flydde i vad de än kunde hitta, berättade en ung kvinna för BBC.

Vid 19-tiden på kvällen kom de första rapporterna om att över 28 000 flyktingar lämnat sina hem. Det var en ökning med nästan 10 000 från tisdagseftermiddagens uppgifter.

Flykten från Nagorno-Karabach följer på den azeriska militäroffensiven mot regionen i förra veckan. Nagorno-Karabach ligger formellt inom Azerbajdzjans gränser, men en majoritet i befolkningen är armenier.

Azerbajdzjans utrikesminister Jejhun Bajramov lovade den gångna helgen att armenierna kommer att behandlas "som jämlika medborgare", men många av invånarna i området litar inte på löftet.

"Har ingenting med oss"

De första anhalten i Armenien för många flyktingar är staden Goris. På stadens överfulla torg samlades många i hopp om att få hjälp av Röda Korset.

Enligt Tatjana Oganesjan, som är läkare och organiserar hjälpverksamheten i staden, är många av de människor som kommer utmattade, undernärda och mentalt knäckta.

– De är chockade och kan säga saker som: "Jag behöver mina piller. De är blåa". Och sedan måste vi läkare lista ut vad det är för medicin de tar och hitta den, sade hon till BBC.

En äldre kvinna som just stigit av en av de fullastade bussarna pekar på sin tröja.

Annons

– Vi har ingenting med oss, säger hon, och tillägger att tröjan är det enda hon äger efter att hon tvingats lämna sitt hem.

"Ingen möjlighet att återvända"

Det är inte första gången som armenier i Nagorno-Karabach har tvingats fly från den konfliktdrabbade regionen, men den här gången tycks många av dem som tagit sig över gränsen till Armenien ha en känsla av att avskedet från hemorten är mer definitivt.

– Det finns ingen möjlighet för oss att återvända. Hade det funnits en chans skulle vi aldrig ha åkt därifrån. Men det är för farligt, säger en ung kvinna med en liten flicka i famnen som just klivit av en fullastad buss.

Läget i Nagorno-Karabach försvårades av att i en bränsledepå i huvudorten Stepanakert exploderade på måndagen. Fler än 20 personer bekräftades döda, och ytterligare 300 rapporterades skadade. Enligt obekräftade uppgifter sent på tisdagen var antalet dödsoffer klart högre.

Fakta: Svårlöst konflikt i Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken har fungerat som en utbrytarregion med nära band till Armenien och i huvudsak armenisk befolkning.

Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

I slutet av juni blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska råda i regionen.

Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons