Metod skulle gynna rennäring – skrotas av LKAB
För två år sedan meddelade LKAB att man tittade på ett nytt arbetssätt i Per Geijer-fyndigheten norr om Kiruna som inte skulle påverka markytan och därmed inte heller rennäringen och samebyarna. Det skulle ske genom en "osynlig gruva" – att malm som tagits ut ur gruvan ersätts och fylls igen med till exempel sten eller cement, så kallat igensättningsbrytning.
Nu har man backat från den metoden och huvudplanen är att bryta malm och mineraler på konventionellt vis, rapporterar tidningen Ny Teknik.
– Det är låg sannolikhet för att det blir igensättningsbrytning om vi får öppna en gruva vid Per Geijer. Igensättningsbrytning är bra om du har små malmkroppar med silver eller guld, då får du lönsamhet med ganska lite malm, men vår brytning är så storskalig, säger Anders Lindberg, presschef på LKAB, till Ny Teknik.
LKAB sade i en intervju med SVT Norrbotten, när man berättade om metoden, att brytning utan påverkan på markytan var "den enda lösningen för att vi ska kunna samexistera, rennäring och gruvbrytning".
De två samebyarna i området, Gabna och Laevas, har i dag svårt att bedriva renskötsel, då ytan för renarna krympt i takt med en ökad gruvnäring, turism och nybyggd infrastruktur
– LKAB ser inte alls allvaret i situationen för Gabna sameby och renskötseln i området. En gruva vid Per Geijer skulle innebära en fullständig avkapning för oss, säger Karin Kvarfordt Niia, renägare och styrelseledamot i Gabna sameby, till Ny Teknik.
Fakta: Per Geijerfyndigheten
Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetallsoxider.
Halterna av de sällsynta jordartsmetaller i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.
Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats men man bedömer att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.
Källa: LKAB