Nya muskler och samarbete mot bränder
Räddningstjänsten i Karlstadregionen är en av de större i Värmland, och även en av de större bland de närliggande länen. Men vid en större skogsbrand räcker det inte alltid till.
– Många av räddningstjänsterna i Dalarna, Värmland och Närke och även några från Västmanland och Västra Götaland har därför gått ihop till en gemensam räddningsregion kan man säga, säger Anders Marcus, räddningschef vid räddningstjänsten i Karlstadregionen.
Sammanslagningen har gjorts med bakgrund av de skogsbränder man sett de senaste åren. Det handlar dels om att kunna hjälpa varandra med personal och utrustning – men även när det gäller ledning och styrning vid en större händelse.
– Om någon av våra räddningstjänster får en större skogsbrand så har vårt system tillgång till över 500 man, säger han.
Påminda om behovet
– Räddningstjänsten behöver organisera sig i större regioner. Det är kanske den stora bristen hos svensk kommunal räddningstjänst, att man varit organiserad i för små organisationer, säger han och pekar på den utvärdering som gjordes efter skogsbränderna 2018 där man fann flera områden där beredskapen behöver bli bättre.
Kunskapen kring hur man släcker en skogsbrand har däremot alltid funnits där, anser Anders Marcus. Och är överlag god.
– Det är snarare att vi blivit påminda om behovet av att det behövs mycket resurser tidigt för att kunna lyckas hantera en skogsbrand, säger han.
Förutom att det sedan 2018 finns hjälpmedel i form av helikoptrar och fler skogsbranddepåer, där det finns bland annat slang och annan släckningsutrustning ifall räddningstjänstens inte räcker till, har medvetenheten kring hur en större händelse eller kris behöver hanteras ökat.
Förändrat arbetssätt
– Den här typen av insatser blir väldigt logistiskt krävande och vi måste ha en annan syn på logistik än vi har vid våra vanliga insatser. Men även ledning och styrning av insatser för att se till att vi får bäst effekt vid rätt tidpunkt på rätt plats. Där har vi lärt oss väldigt mycket, säger Peter Arnevall, räddningschef vid Storstockholms brandförsvar.
Räddningstjänsten i Jämtland känner sig trygg med den beredskap man har och säger att tillgången till helikoptrar är en väldigt viktig resurs och en trygghet.
– Men beredskapsmässigt har man inte gått upp i styrka. Det handlar snarare om hur man jobbar, säger Lars Nyman, brandchef vid räddningstjänsten i Jämtland.
Det interna arbetet har förändrats en del vad gäller rutiner och struktur. Den stora biten som kvarstår att titta på enligt Lars Nyman är samordningen av frivilliga – som kan bli en belastning snarare än en resurs om det inte hanteras rätt.
Ökad kunskap
– Vi har lärt oss mycket av 2018, men vi är inte riktigt framme än för att hantera den mängden, säger han.
I Skåne finns visserligen inte lika mycket skog som i Jämtland eller Värmland, men beredskapen är god och även där har man dragit många lärdomar de senaste åren.
– Vi har blivit mer systematiska och fått mer erfarenhet efter de senaste årens större bränder. Kunskapsläget har ökat enormt sedan Västmanlandsbranden (2014) men även sedan 2018, säger Ulrika Lindmark, ställföreträdande räddningschef vid räddningstjänsten Syd.
Räddningstjänsten är ständigt på tårna, speciellt när det blir varmare väder. I takt med att temperaturen stiger har larmen om bränder utomhus blivit fler.
– De senaste veckorna när vi har tittat på brandriskvärden så är de höga redan tidigt på skogsbrandsäsongen och håller det i sig kommer vi få en väldigt torr sommar. Folk kommer kanske stanna hemma i sommar och röra sig mer i skog och mark än en normal sommar, säger hon.
Fakta: Skogsbrandsdepåer
Kommunen ansvarar via sin räddningstjänst för att släcka en skogsbrand. Vid större bränder kan kommunen ta hjälp av regionen och vid särskilt hård belastning kan även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bistå.
MSB har skogsbrandsdepåer på 14 orter. Depåerna finns i Boden, Skellefteå, Dorotea, Sundsvall, Östersund, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Enköping, Bengtsfors, Visby, Vetlanda, Högsby och Ljungby. Utöver detta finns nationella förråd i Kristinehamn med påfyllnadsmaterial.
Varje skogsbrandsdepå består av tre containrar med bland annat följande: stora mängder brandslang, en sexhjulig ATV (terrängfordon) med släp, slangupprullare, vattenspridare, motorsågar, vattenbehållare, grenrör, strålrör, bränsledunkar, hinkar och strilkannor.
Källa: MSB