Omkring 200 svenskar evakuerade från Sudan
Den svenska, militära evakueringsinsatsen i Sudan avslutades under kvällen den 26 april. Nu meddelar Försvarsmakten att alla svenska soldater som var på plats i regionen är hemma i Sverige.
– Sedan den 3 maj är all svensk personal, flygplan och materiel hemma, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chefen för Försvarsmaktens operationsledning.
Han anser att insatsen var mycket lyckad. Sammanlagt har omkring 200 svenskar evakuerats, varav cirka 20 var ambassadpersonal och deras anhöriga, uppger UD.
De svenska flygen mellan Sudans huvudstad Khartum och Djibouti evakuerade runt 170 personer, såväl svenska som utländska medborgare.
Luftbro och till havs
– En väldigt svår insats med korta tidsförhållanden, en väldigt svårbedömd situation inne i Sudan och höga risker. Och ibland ganska besvärliga förutsättningar där vi faktiskt lyckades evakuera 170 personer, säger Carl-Johan Edström.
Hur många svenskar som är kvar i Sudan är oklart. Det pågår fortfarande en internationell insats för att kunna hjälpa ut egna och andra utländska medborgare via en luftbro men också till havs via Port Sudan. Vissa lämnar på andra sätt.
Nu fortsätter det konsulära arbetet och under tisdagen informerade utrikesminister Tobias Billström (M) riksdagens utrikesutskott om vad regeringen gör. Det finns fortfarande lokalanställda kvar i landet.
– Där har UD från den konsulära avdelningens sida försökt arbeta med att upprätthålla kontakten med de här personerna. Det är fluktuerande huruvida de (som är svenska medborgare) kan och vill lämna. Det är också beslut som enskilda individer måste fatta, det kan inte Sverige göra, säger Billström.
Avtal om eldupphör
Lokalanställda som inte är svenska medborgare är kvar i Sudan eller lämnar för att åka till ett annat hemland.
UD försöker stötta de lokalanställda genom att betala ut löner för ett par månader i förväg så att de kan klara sig ekonomiskt. Samtidigt är situationen bräcklig. Avtal om eldupphör har brutits gång på gång.
– Alla förstår ju givet hur läget är på marken i Sudan att det här är en komplicerad fråga och ytterst är det är enskilda individer som också måste försöka hitta en väg framåt i tillvaron, givet hur läget har blivit, säger Billström.
Bakgrund: Två generaler strider om makten
En maktkamp inom det militära styret i Sudan urartade i stora våldsamheter lördagen den 15 april.
Striderna står mellan den sudanesiska armén, ledd av general Abdel Fattah al-Burhan, och de paramilitära styrkorna RSF (Rapid Support Forces) som leds av general Mohamed Hamdan Dagalo.
Båda generalerna gör anspråk på att leda landet. Båda är också föremål för anklagelser om omfattande människorättsbrott sedan de slagit ned demokratiskt motstånd.
Militären avsatte 2019 diktatorn Omar al-Bashir, när denne var pressad av omfattande protester i landet där befolkningen hade tröttnat på hans styre.
Innan de kom på kant med varandra skapade generalerna ett juntastyre och lovade till en början att dela med sig av makten under en övergång mot ett demokratiskt Sudan. Men i oktober 2021 skedde en ny militärkupp där de civila ledare som var med och styrde petades eller fängslades. En regelrätt militärjunta tog vid, med de två generalerna i täten.