Annons
Nyheter

Omorganisation skapade kaos på socialen: ”Aldrig varit med om maken”

De ska utgöra samhällets skyddsnät. Den sista livlinan när inget annat står till buds.
Men på enheten som beslutar om ekonomiskt bistånd i Växjö råder organisatoriskt kaos och personalflykt.
–Det är mycket som havererat, säger förvaltningschefen Per Sandberg, som nu drar i bromsen.
Växjö • Publicerad 7 november 2018
Foto: URBAN NILSSON

Nämnden för arbete och välfärd i Växjö har hittills i år utrett elva anmälningar om missförhållanden enligt lex Sarah, där personal uppmärksammat brister i förvaltningens arbete. Ytterligare fyra utredningar pågår.

Utredningarna pekar på tydliga organisatoriska problem och mycket hög arbetsbörda för personalen. I flera fall berör de myndighetsenheten som beslutar om ekonomiskt bistånd, det som förr kallades socialhjälp.

Annons

Problemen kopplas samman med en större omorganisation i januari 2017, då tre enheter slogs samman. Avsikten var att koppla ekonomiskt bistånd närmare arbetsmarknad. Resultatet blev strömhopp av personal från den enhet som fattar beslut om ekonomiskt bistånd. Ärenden lades på hög. Sekretessbelagda handlingar försvann.

Förvaltningschef Per Sandberg är självkritisk och försöker inte dölja problemen.

– Jag har jobbat med förändringsarbete i 20 år, men aldrig landat i en situation som denna. Jag har aldrig varit med om maken, det ska jag vara ärlig och säga.

Han vill nu ha en helt ny genomlysning av hela processen för ekonomiskt bistånd.

– För det vi trodde skulle fungera i januari 2017, det fungerar inte!

Arbetet är påbörjat och en konsekvens som Per Sandberg ser redan nu är att bidragsroboten Algot kommer att försenas. Vilka förändringar man kommer att göra vill han inte gå in på. Han vill inte föregripa processen, men säger att man kommer att utgå från personalens erfarenheter.

ooo

Att etablera den nya avdelningen ”Arbete och lärande – avdelningen för full sysselsättning” var en av de tydliga strategier som formuleras i Arbete och välfärds internbudget för 2017. Tanken var att de som söker hjälp snabbare ska slussas till utbildning eller arbetsmarknadsåtgärder.

Tjänster har flyttats från myndighetsenheten som arbetar med ekonomiskt bistånd för att satsa på arbetsmarknad. De som beslutar om bistånd ska inte längre behöva träffa klienten, utredningen görs av andra. Den renodlade rollen har inte fallit i god jord hos alla: ”Hur ska man kunna påverka en klient i positiv riktning om man aldrig träffas?”

Myndighetsenheten har drabbats av stor personalomsättning och sjukskrivningar. Enligt uppgifter till Smålandsposten har mellan 12 och 15 personer lämnat sina tjänster det senaste halvåret. En del utan att ha något annat jobb att gå till.

Annons

Tiden efter omorganisationen beskrivs av personal som ”extremt turbulent”. Chefer har kommit och gått och man har hållit ”krismöten varje vecka”. När arbetsbelastningen ökat har personal ombetts att inte kontrollera så noga. Men det är handläggaren själv som sätter sitt namn på beslutet.

– De som är chefer har ingen kunskap om den här verksamheten. De förstår inte socialtjänstlagen och ser inte att beslutsprocessen måste vara rättssäker, säger en tidigare medarbetare.

I slutet av september hade enheten, enligt ansvarig chef, 1150 pågående ärenden, varav 500 inte hade någon specifik handläggare. Personalen räcker inte till på grund av sjukskrivningar och vakanser.

I början av sommaren gjordes fem lex Sarah-anmälningar på kort tid som ett desperat rop på hjälp. Tre av dem gjordes av den dåvarande enhetschefen, som strax efter lämnade sin tjänst.

Personalen såg hur människor som sökt ekonomiskt bistånd inte fick sina ansökningar behandlade i rimlig tid. Sekretessbelagda akter försvann. Och man såg också risk för felaktiga beslut på grund av hög arbetsbelastning.

Den interna utredningen pekar på fjorton konkreta åtgärder som vidtagits. Bland annat har konsulter och personal som egentligen har andra arbetsuppgifter fått gå in och hjälpa till för att lösa den akuta situationen. Det betecknas som en mycket ovanlig åtgärd.

Utredaren skriver att förändringstakten varit hög, men också att politiken ställt krav på ändrade regelverk och olika kontroller. Det bedöms ha bidragit till situationen.

Utredaren pekar på tre områden som måste åtgärdas:

• Personal och kompetensförsörjningen

Annons

• Ordning och reda i handhavandet av ansökningar och personalakter.

• Tillit och förståelse för nya organisationen och till den lagstiftning som gäller.

Förvaltningen ser inte de missförhållanden som radas upp som allvarliga. Därmed har man ingen skyldighet att lämna ärendet vidare till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

– Som helhet är vi väl fungerande, säger Per Sandberg. Vi har många socionomer i vår verksamhet och ingen personalbrist, jämfört med andra kommuner. Vi hade inte behövt hamna här.
– Som helhet är vi väl fungerande, säger Per Sandberg. Vi har många socionomer i vår verksamhet och ingen personalbrist, jämfört med andra kommuner. Vi hade inte behövt hamna här.Foto: URBAN NILSSON

ooo

Det första förvaltningschef Per Sandberg säger när han tittar på listan av lex Sarah-utredningar är att det är bra att man anmäler.

– Det är ett friskhetstecken att säga: det här fungerar faktiskt inte nu.

Mängden anmälningar som berör verksamheten på Myndighetsenheten bekymrar dock. Själv insåg han problemen först i våras – och det stör honom.

– Signalsystemet borde fungera bättre. Jag är ändå ute i verksamheten mycket, på vad jag brukar kalla ”kasta ägg och tomater”-möten. De får säga vad de vill till mig. Jag vill vara transparent. Men man ville väl vara duktig, lappade och lagade, och när det väl kom till mig var det för sent.

Problemen bottnar i omorganisationen. Vad är egentligen problemet?

– I en omorganisation finns det alltid vinnare och förlorare. En del får det jättebra, andra känner sig förfördelade och tänker: vad händer med vårt jobb? Om du pratar med de socialsekreterare som gått över till arbetsmarknadsdelen så skulle du få mycket positivt från dem, medan de som är kvar i biståndsdelen tycker det är vedervärdigt.

Annons

Så ni tog folk från bistånd för att få tvärprofessionella team och sen hann man inte med det man skulle göra på biståndssidan. Underskattade ni vilka resurser som krävs för att upprätthålla verksamheten?

– Vi skulle haft mer fokus på hur vi skulle utveckla arbetet för dem som blev kvar i gamla myndighetsdelen.

Ni måste väl haft med i beräkningen att ge stimulerande arbetsuppgifter för alla delar av den nya organisationen?

– Grundtanken är att jobba så lite som möjligt med ekonomiska transaktioner och så mycket som möjligt med människan. Men mycket har havererat. Vi har haft många olika människor på chefsposterna, många tillfälliga chefer. Det blir nästan som en självuppfyllande profetia.

Enligt uppgifter till Smålandsposten saknades handläggare till 500 ärenden i september. Vad gör ni åt det?

– Så är inte situationen nu. Vi har stärkt organisationen med konsulter och nu är det rulle på det och det finns goda förutsättningar framöver.

Är det omorganisationen som gjort att ni hamnat i en situation med personalbrist?

– Ja, det är klart att det hänger ihop. Folk var inte nöjda med vad vi gjorde och vi jobbade kanske inte med missnöjet på rätt sätt i början. Det utvecklades, tyvärr vill jag säga, en kultur av oordning. Man har upplevt det som rörigt och oklart. Då är man inte trygg i sin profession och mår inte bra. Avsaknad av ordning och reda har gjort att personal har flytt och vi har hamnat i ett ekorrhjul.

Hur allvarlig är situationen?

– Det finns en prioritering som vi som myndighet måste reda ut, oavsett vad som sker: Det är barn som far illa, människor i våldsutsatta situationer och människor som söker ekonomiskt bistånd. Och när en av de tre punkterna, ekonomiskt bistånd, inte fungerar så blir jag jättebekymrad.

Annons

– Som helhet är vi väl fungerande. Vi har många socionomer i vår verksamhet och ingen personalbrist, jämfört med andra kommuner. Vi hade inte behövt hamna här. Den analysen gör vi nu.

En faktor som bidragit till den turbulenta situationen – och som enligt Per Sandberg kommit ”lite från sidan” – är digitaliseringen av flera delar av verksamheten. Av en slump sammanföll detta med organisationsförändringen och har förstärkt problemen.

I våras introducerades ”mina sidor” inom socialtjänsten, där man bland annat själv ansöker om ekonomiskt bistånd.

Kraven på digitalisering har kritiserats internt. Personal menar att man ställer orimliga krav på människor som knappt klarar av sin vardag och ofta inte har tillgång till dator överhuvudtaget.

De nya digitala rutinerna ledde till att många klienter inte fick något besked på sin biståndsansökan för att de inte registrerat någon e-postadress. Problemet uppdagades först när klienter kom till receptionen och efterfrågade sina beslut. Den här missen har resulterat i en av lex Sarah-anmälningarna.

Hur kan det här ske?

– Det är jättemärkligt. Det handlar om våra interna processer igen. Vi ska inte behöva hamna där.

Hur klarar man rättssäkerheten när en myndighet, som hanterar känsliga ärenden, får den här typen av problem?

– Vi har prövat de här ärendena och sett att de inte lett till några missförhållanden. Alla har klarat sig och det är ju jättebra. Men det är lite grann med guds försyn. I längden hade det inte gått att ha det så här.

Kerstin HaggrenSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons