Polenbråk överskuggar Löfvens sista toppmöte

Polen sågs länge som ett föregångsland i det forna östblocket, men har sedan nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS) återtog regeringsmakten 2015 allt mer kommit att betraktas som EU:s problembarn.

EU-kommissionen har genom åren rynkat allt mer på näsan åt den polska regeringens agerande, som man anser strider mot unionens bärande värderingar. Kritiken riktar särskilt in sig på Warszawaregeringens attacker mot domstolsväsendet, som enligt många bedömare berövats sitt oberoende.

Veckans EU-toppmöte ser också ut att bli en urladdning mellan å ena sidan Polens premiärminister Mateusz Morawiecki och å andra sidan de medlemsländer som vill att kommissionen ska aktivera ett nytt verktyg som gör det möjligt att hålla inne budgetpengar till medlemsländer som anses bryta mot rättsstatens principer.

Tidigare i veckan rök kommissionsordföranden Ursula von der Leyen ihop med Morawiecki i Europaparlamentet i Strasbourg. EU-toppen varnade den polske premiärministern med att kommissionen inte kommer att sky några medel för att piska in regeringen i Warszawa i ledet.

– Inga EU-politiker ska komma och utpressa Polen, fräste Morawiecki tillbaka.

Just utpressning är något som vissa EU-ledare är bekymrade för – men från polskt håll. En av farhågorna är att ett pressat Polen skulle börja hota med att lägga in veto mot andra beslut i rådet, inte minst på klimatområdet.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger sig vilja undvika konfrontation, och betonar i stället vikten av dialog med Polen. Diskussioner om vad för slags union EU ska vara förs även på andra håll i Europa, säger hon till journalister på väg in till toppmötet.

– Det finns bakomliggande problem som vi ska ta på allvar. Hur föreställer sig enskilda medlemsländer samarbetet, ska det fortsätta att fördjupas, eller vill man se mer nationalstat? Frågan gäller inte bara Polen och EU, utan diskuteras även i andra medlemsländer.

Statsminister Stefan Löfven (S) vill avvakta kommissionens agerande gentemot Polen, men säger till TT att det är viktigt att hålla sig till reglerna.

– Det måste naturligtvis vara den första målsättningen, att regler följs.

Till skillnad från rådsordföranden Charles Michel, som helst hade velat undvika att diskussionerna om energipriser och covid-19 överskuggas av Polenbråket, välkomnar Löfven att frågan lyfts.

– Det är bra att diskussionen kommer upp, och att kommissionen har i uppdrag att se vilket alternativ man vill använda för att reglerna följs, säger han.

TT: Om sprickan mellan Polen och övriga EU fördjupas, ser du någon risk att Polen börjar ägna sig åt utpressning genom veto i frågor kopplade till klimatomställningen?

– Nu har vi ju en karta för hur vi ska ta oss an klimatomställningen, och den är vi överens om. Jag förstår att Polen har en besvärligare resa vad gäller klimatomställningen, man är mer beroende av kol och fossila bränslen, och därför är vi också beredda att stödja den omställningen, säger Löfven.

– Klimatomställningen måste göras, och det är bättre att vi hjälps åt.

Polska regeringen får, i vanlig ordning, eldunderstöd av Ungern, vars premiärminister Viktor Orbán på väg in till toppmötet säger att det vore "löjligt" att straffa Polen.

– Det är det bästa landet i Europa! utropar han.