Annons

Putins mardröm: "Demografisk tragedi" i Ryssland

Krig, pandemi, alkoholmissbruk och massutvandring. De senaste tre åren har Ryssland förlorat minst två miljoner fler människor än vanligen.
Och när män i stridbar ålder antingen dör eller flyr blir könsbalansen allt skevare. I dag finns tio miljoner fler kvinnor än män i Ryssland.
Ryssland • Publicerad 5 mars 2023
Ett ungt par kyssar varandra under en patriotisk konsert i Moskva i mars 2022.Foto: Ramil Sitdikov/AP/TT

En demografisk tragedi rullas upp i Ryssland. Vladimir Putins ideologi "russkij mir" – den ryska världen – tappar alltmer momentum.

Den förväntade livslängden för dagens 15-åriga ryska pojkar har de senaste åren minskat med nästan fem år – till samma nivå som Haiti, ett land plågat av fattigdom, naturkatastrofer och gängvåld. Ryska män dör nu sex år tidigare än män i Bangladesh – och 18 år tidigare än män i Japan, enligt officiell statistik.

Annons

I april 2022 var antalet ryssar som föddes nere i samma nivåer som under Adolf Hitlers ockupation, skriver The Economist.

Minskat sedan 1994

Enligt västerländska beräkningar har upp emot 200 000 ryska soldater dödats sedan invasionen av Ukraina för ett drygt år sedan. Mellan 500 000 och en miljon ryska män – merparten unga och utbildade – har undkommit köttkvarnen genom att fly utomlands. Exempelvis lämnade runt tio procent av landets it-arbetare, de flesta av dem unga män, Ryssland under 2022, enligt kommunikationsdepartement i Moskva.

Men kriget är inte den enda – eller ens den huvudsakliga – orsaken bakom den demografiska krisen. Krigets förluster lägger bara ytterligare börda på en redan plågad, krympande befolkning. Ryssland ser alltmer ut att gå mot en demografisk undergångsspiral, konstaterar The Economist.

Krisens rötter sträcker sig 30 år tillbaka i tiden. 1994 nådde landet en befolkningstopp med 149 miljoner invånare. Därefter har siffrorna sicksackat sig neråt. Om mönstret håller i sig kan befolkningen vara nere på 120 miljoner om 50 år, enligt FN-uppskattningar.

Covidsiffror i underkant

Bara mellan pandemiåren 2020 och 2021 minskade Rysslands befolkningsmängd med 1,3 miljoner människor. 1,7 miljoner fler ryssar dog än föddes. Enligt landets officiella pandemisiffror avled knappt 390 000 ryssar med covid-19 – en siffra som utomstående bedömare tror är kraftigt i underkant.

Lägger man ihop pandemi, krig, utbrett alkoholmissbruk och mobiliseringsflykt så tros Ryssland ha förlorat mellan 1,9 och 2,8 miljoner människor fler än normalt under 2020–2023 – utöver landets "vanliga" demografiska nedgång.

Exakt vad befolkningsminskningen innebär i det långa loppet är svårt att sia om. Klart är att det blir allt svårare för Vladimir Putin att genomföra fler större mobiliseringsvågor, konstaterar The Economist. Den demografiska krisen gör Ryssland till ett mindre, sämre utbildat och fattigare land, där män dör i 60-årsåldern och varifrån unga människor flyr.

Fakta: Ryssland under Putin

Vladimir Putin (född 1952) var chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB när han utsågs till premiärminister i augusti 1999. Mindre än ett halvt år senare tog han över som tillförordnad president efter den sjuklige Boris Jeltsin, varefter han närmast fullständigt dominerat Rysslands politik.

Putin valdes formellt till president 2000. Han omvaldes därefter 2004 men avgick 2008, eftersom konstitutionen endast tillåter presidenten att sitta i två mandatperioder i rad. Åren 2008–2012 var det ändå Putin som i praktiken styrde landet som premiärminister, med den nära medhjälparen Dmitrij Medvedev som president. 2012 bytte sedan herrarna post igen sedan Putin åter valts till statschef. 2018 omvaldes Putin återigen för en fjärde period.

En ny lag införd 2021 säkerställer att presidenten kan stanna kvar vid makten till 2036.

Putin var gift med ungdomskärleken Ljudmila 1983 till 2014 och har två vuxna döttrar: Marija (född 1985) och Katerina (född 1986). Han tros även ha minst tre barn tillsammans med den förmodade mångåriga flickvännen Alina Kabajeva, samt eventuellt ytterligare en dotter tillsammans med en utpekad ex-älskarinna.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons