Annons
Nyheter

Rikspolischefen: Lås in fler unga kriminella

Svensk polis har haft några tunga år med gängskjutningar, resursbrist och en laglöshet som breder ut sig i förorterna. Men framtiden ser ljusare ut – det är rikspolischef Dan Eliasson övertygad om.
Polisen • Publicerad 28 december 2017

Svensk polis har haft några tunga år med gängskjutningar, resursbrist och en laglöshet som breder ut sig i förorterna. Men framtiden ser ljusare ut – det är rikspolischef Dan Eliasson övertygad om.

Annons

Nu efterlyser han hårdare tag mot grovt kriminella unga – och högre lön till poliser i de värst utsatta områdena.

Polisen har fått utstå hård kritik de senaste åren för fallande resultat och oförmåga att klara sitt uppdrag. I november kom Brottsförebyggande rådet med statistik som visar att rekordmånga personer nu säger sig ha utsatts för brott.

Siffrorna oroar rikspolischef Dan Eliasson:

– De som är experter på det här bedömer att det är för tidigt att avgöra om det här är ett trendbrott. Men jag kan inte låta bli att säga att siffrorna bekymrar mig och vägleder oss i vårt arbete.

Fler upplever sig också otrygga, enligt Brå. Samtidigt har polisen haft stora utmaningar de senaste åren.

– De stora migrationsströmmarna som kom har påverkat oss, vi har dödligt våld på rekordhöga nivåer som tar väldigt mycket utredningsresurser, och hela den nätrelaterade brottsligheten. Det tynger oss. Vi är ansträngda, vi behöver bli fler.

Extra tuff är situationen i de 61 utsatta områden som polisen pekat ut i en särskild rapport.

– I grund och botten har vi kontroll över de här områdena. Det finns inga "no-go"-zoner i Sverige. Men det är ett allvarligt läge, och även om alla gjort sitt bästa räcker inte det. Det måste göras mer, säger Dan Eliasson.

Trots att han lovade att återta kontrollen över områdena för två år har inget ännu kunnat plockas bort från listan.

– Men jag vill också vara tydlig med att i två områden blir det något bättre, det är Araby utanför Växjö och Vivalla i Örebro. Åker du ut och frågar i Rinkeby och Botkyrka i dag kommer du också höra folk som säger ”jo det håller på att hända någonting”. Det är fortfarande mycket bekymmer, men vi har laddat in mycket resurser i de här områdena.

Annons

Ett problem är att dödliga skjutningar i kriminella miljöer slukar mycket kraft. Samtidigt minskar polisens uppklarning av just dessa brott, enligt en studie vid Noa. Mycket hjälp måste till från andra aktörer, säger Eliasson.

– Sedan kan vi göra mer själva – jobba mer med kameror och att bygga relationer till fastighetsägare och företagare, så att folk vågar prata med oss och säga att "det är de där tre där borta som ni ska hålla koll på".

Polisens arbete med sexualbrott har också kritiserats under året. Medier har rapporterat om hur våldtäktsärenden "lagts på hög".

– Våldtäkterna läggs inte på hög hur som helst, det jobbas väldigt aktivt med dem. Vi inleder förundersökning i 96 procent av alla ärenden som kommer in till oss. Vi gör förstahandsåtgärder i akuta situationer. Sen kan utredningarna ha tagit för lång tid, eftersom vi fått in fler våldtäktsärenden än vi betat av. Men vi har klarat upp tio procent fler våldtäkter än i fjol, säger han.

Han är samtidigt självkritisk och säger att polisen kunde ha balanserat mer resurser mot sexualbrotten tidigare.

– Då får man väl kanske ta lite folk från mängdbrottsgrupperna. Ett sexualbrott är betydligt allvarligare än en skadegörelse. Då får vi kanske missa några skadegörelser i så fall.

Han vill också att samhället ska kunna markera tydligare mot grovt kriminella ungdomar.

– Jag är inte ute efter att alla ungdomar ska få en hårdare respons, inte alls. Men de som med berått mod i 15- till 17-årsåldern begår mycket, mycket grova brott, där tycker jag att mer kraftiga vårdinsatser eller hårdare straff är nödvändigt. Här är samhällets respons för svag.

TT: Vad tänker du att hårdare straff skulle leda till?

– Du har dem inte i området, det är en sak. Och om de sitter innanför lås och bom eller får vård har du väl någon typ av påverkansmöjlighet. Kanske studier, förbereda någon för jobb, yrkesutbilda någon, i syfte att inte gå tillbaka till den gamla miljön.

Annons

Ett annat förslag från rikspolischefen är att ge de poliser som arbetar i yttre verksamhet, och särskilt de som jobbar i de svåraste områdena, ett extra lönepåslag. Hur mycket vill han inte gå in på.

– Men om vi säger så här: Det ska synas tydligt i portmonnän.

Rikspolischefen ser en ljusning för polisen på flera håll. Fler medarbetare är på väg in i verksamheten, regeringen har skjutit till mer pengar och utredningsresultaten har börjat peka uppåt. Nästa år ska det bli ännu bättre, lovar han.

– Jag är trygg med att 2018 ska leverera ett bättre resultat än 2017, och sedan ska 2019 bli ett bättre år än 2018. Det är mitt jobb att se till att det blir så.

Erika Nekham/TT

Anja Haglund/TT

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons