Annons
Nyheter

Majoritet för nytt danskt asylsystem

Ett mer humant asylsystem och färre flyktingar som får tillgång till Danmarks välfärdssystem. Det är S-regeringens huvudargument till att flytta asylprocessen till ett land utanför Europa.
Sedan borgerliga Venstre meddelat att partiet stöttar förslaget finns majoritet för det i folketinget.
Danmark • Publicerad 1 juni 2021
Den danske invandrings- och integrationsministern Mattias Tesfaye (S). Arkivbild.
Den danske invandrings- och integrationsministern Mattias Tesfaye (S). Arkivbild.Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT

S-regeringens lagförslag om att flytta Danmarks asylprocess till ett land utanför Europa togs upp till en kort andrabehandling i det danska parlamentet under tisdagen. På torsdag väntas omröstning om förslaget, som bland annat har fått kritik för att sakna detaljer.

Något som Mads Fuglede, Venstres talesperson för invandrings- och integrationsfrågor, belyste när han som ende talare kommenterade förslaget på tisdagen.

Annons

– Lagen reglerar något som ännu inte finns. Problemet är att vi inte vet vad folketinget ger sitt samtycke till, sade Mads Fuglede.

Men på tisdagskvällen sade Fuglede till Jyllands-Posten att Venstre ställer sig bakom lagen.

Inte ge en blankocheck

Venstre har inte varit emot en förändring av asylsystemet, men ville först ha svar från invandrings- och integrationsminister Mattias Tesfaye (S) om exempelvis vilket land som är aktuellt för att hysa ett mottagningscenter.

– Vårt problem är att vi har inte önskat ge ministern en blankocheck att ingå ett avtal med ett tredje land utan att vi vet vilket land det är tal om eller vad det här avtalet innebär, sade Mads Fuglede.

Tesfaye har tidigare sagt att man först vill skapa ett juridisk utrymme för ett nytt asylsystem innan detaljer kan presenteras. Nu har han lovat att folketinget ska få säga sitt när ett avtal väl ska ingås med ett annat land, skriver Jyllands-Posten.

Enligt Socialdemokratiet ska dess nya modell laga ett asylsystem som är trasigt.

– Det är ett nytt asylsystem som ska bidra till att färre söker asyl i Danmark, att färre flyktingar och migranter drunknar i Medelhavet och att färre människor utsätts för övergrepp på migrationsrutterna, sade invandrings- och integrationsministern Mattias Tesfaye (S) när lagförslaget debatterades i folketinget för första gången i början av maj.

Samtal med afrikanska länder

Han sade även att det nya asylsystemet skulle bryta både flyktingars och andra migranters incitament till att ta sig till "välfärdssamhällen" i Europa.

– Det finns ju en orsak till att de inte stannar i Rumänien och söker asyl, utan att de fortsätter mot Tyskland, Danmark, Österrike, Nederländerna, Sverige, Norge och andra länder med mer välutbyggda välfärdssystem, sade Mattias Tesfaye.

Någon asylansökan ska dock inte gå att göra direkt vid asylcentret – tredjelandsmedborgare och statslösa måste även fortsättningsvis ta sig hela vägen upp till den danska gränsen. När en asylansökan lämnats in ska flyktingarna flygas ner till värdlandet.

Annons

Enligt Jyllands-Posten har regeringen fört diskussioner med Tunisien, Etiopien, Egypten och Rwanda som tänkbara värdländer för det danska mottagningscentret.

Inte integreras i Danmark

Enligt förslaget ska flyktingar som beviljas asyl inte heller få komma till Danmark utan ska integreras i landet där mottagningscentret ligger eller flyttas över till FN:s flyktingläger.

– Därmed kommer en asylansökan som beviljas som utgångspunkt inte längre leda till ett uppehållstillstånd i Danmark och därmed inte heller en åtkomstbiljett till vårt välfärdssamhället, sade Mattias Tesfaye i folketinget.

I praktiken innebär det att Danmark i det närmaste kommer att ta emot noll flyktingar som spontant sökt asyl i landet. I stället har S-regeringen öppnat för att ta emot kvotflyktingar från FN, något som Danmark inte har gjort på flera år.

Fakta: S-regeringens förslag

Redan i början av 2018 presenterade Socialdemokratiet sin vision om ett nytt asylsystem där asylprocessen ska ske i ett tredje land utanför EU. Det var en del av valkampanjen inför valet 2019, där partiet återtog regeringsmakten från den tidigare borgerliga koalitionen.

Ett förslag om en ändring av utlänningslagen lades fram för folketinget den 29 april i år.

Tanken är att ett mottagningscenter ska upprättas i ett tredje land utanför Europa. Dit kommer tredjelandsmedborgare och statslösa som söker asyl i Danmark att skickas och handläggningen av asylärendet ska ske i detta land.

Undantag kan göras för asylsökande som exempelvis är allvarligt sjuka. Det ska inte gå att söka asyl direkt i mottagningscentret.

Om asyl beviljas ska personen inte integreras i Danmark utan i värdlandet alternativt flyttas över till FN:s flyktingläger. Om det blir avslag ska värdlandet ansvara för deportationen.

Enligt Socialdemokratiets vision från 2018 ska Danmark i framtiden enbart ta emot kvotflyktingar från FN.

Både FN och EU har riktat kritik mot förslaget. FN:s flyktingkommissariat UNHCR har uppmanat folketinget att inte rösta igenom förslaget eftersom modellen är i strid med de principer som det internationella flyktingsamarbetet bygger på.

Lagförslaget har även fått kritik från såväl andra danska politiker och organisationer som Amnesty International och Röda Korset för att sakna detaljer kring hur exempelvis mänskliga rättigheter kommer att värnas.

Enligt invandrings- och integrationsminister Mattias Tesfaye (S) har regeringen dialog med 5–10 länder om sina planer, men han vill inte uppge vilka länder det handlar.

Enligt Jyllands-Posten har regeringen haft en dialog med Egypten, Tunisien, Rwanda och Etiopien.

Tesfaye besökte i april Rwanda, men säger att det inte pågår någon konkret diskussion med landet eller att det finns något avtal med den rwandiska regeringen om att upprätta ett mottagningscenter i landet.

Omröstning av lagförslaget ska ske på torsdag i folketinget.

Källor: ft.dk, Jyllands-Posten, Ritzau, Socialdemokratiet

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons