GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Så pratar du om ekonomi och döden

Pengar och döden – känsliga frågor. Men viktiga att prata om, både för den som börjar bli gammal och för anhöriga.
Som anhörig är det viktigt att välja rätt tillfälle, och inte peka ut den äldre utan att involvera sig själv i samtalet, råder psykologen.
Ekonomi • Publicerad lördag 14:17
Få vill tänka på döden. Arkivbild.
Få vill tänka på döden. Arkivbild.Foto: Janerik Henriksson/TT

Under helgerna träffas familjerna, och det kan vara nu som insikten kommer om att mamma börjar bli virrig eller att pappa är skruttigare än man trott. Kanske blir det alltmer uppenbart att de gamlas liv inte fungerar utan hjälp med både praktiska och ekonomiska frågor framöver.

Det finns en rad olika saker som kan behöva diskuteras mellan barn och föräldrar, eller andra anhöriga. Som hur äldre par reder sig ekonomiskt om den ena dör, frågor om arv och testamenten och om de gamla möjligen behöver byta bostad. Kanske också behovet av en framtidsfullmakt, om man blir sjuk och inte kan sköta sin ekonomi själv. Hur den äldre vill ha sin begravning är också viktigt för anhöriga att veta innan det är för sent.

Ett känsligt läge, för hur pratar man egentligen med den som börjar bli gammal om sådana saker? Välj ett bra tillfälle, råder Liria Ortiz, legitimerad psykolog.

Vill inte tänka på döden

Liria Ortiz konstaterar att väldigt få egentligen vill tänka på döden. Det gäller både yngre och äldre.

– Under pandemin var jag volontär på äldrelinjen. Jag blev så förvånad, för det var många som var runt 80, 85 år som inte hade tänkt alls på döden. Jag kände att det var märkligt.

Möjligen har ett par år med pandemin fått fler att se behovet av att planera för döden. Hjärnfonden, en insamlingsstiftelse till förmån för forskning om sjukdomar och skador i hjärnan, har låtit Kantar Sifo undersöka svenskars inställning till testamente och att prata om detta. Samma undersökning gjordes före pandemin, och det visar sig att fler nu kan tänka sig att upprätta testamente.

– Det är lika stor andel som redan har skrivit testamente, men det är fler som säger att de ska göra det nu, säger Anna Hemlin, generalsekreterare i Hjärnfonden.

Hon tror att pandemin har ökat vår medvetenhet om sjukdomar och döden. Även om vi inte vill tänka på döden så har den trots allt blivit mer konkret.

– Pandemin har gett oss ett tillfälle att tänka på att att livet kan avslutas abrupt, säger Anna Hemlin.

Hjälp för anhöriga

Att prata om hur man vill ha det då man blir gammal, och också om hur det ska bli då man dött, är faktiskt en stor hjälp för de anhöriga, tycker både Anna Hemlin och Liria Ortiz. Faktiskt en ren kärlekshandling, för att visa omtänksamhet och att hjälpa de efterlevande att undvika konflikter.

– Jag tror att det finns myter om att då man älskar varandra, då ska man inte prata om pengar. Det löser sig ändå tror man, säger Liria Ortiz.

Det finns också föreställningar om att pengar och testamenten är något oromantiskt, tycker hon.

– Man tillskriver den som pratar om pengar egenskaper som är negativa. Den som vill prata om pengar ses som intresserad av att få pengar. Det står för girighet, inte för att man vill ha ordning och reda.

Gräl och konflikter mellan anhöriga efter att någon dött handlar ofta om pengar, förklarar Liria Ortiz.

– Pengarna blir ofta en symbol för kärlek.

Om någon får mer pengar tolkas det som att kärleken från den avlidne då varit större, förklarar hon.

– Om vi inte skulle ha så orealistiska föreställningar om kärlek och pengar skulle det vara lättare.

Hon tycker att barn, eller andra anhöriga, ska försöka undvika att bara peka på den gamles problem då de tar upp samtalet.

"Vi blir alla äldre"

– Försök att involvera dig själv. Om det är väldigt känsligt kan man säga "vi blir alla äldre" eller att man själv inte "alltid klarar allt själv". Man kan också säga "saker händer".

Kanske kan det också bli lättare om man nämner exempel på andra, utomstående, som mött en plötslig död. Man kan också ta upp exempel på hur det kan bli då någon inte skrivit testamente eller talat om hur de vill ha det, råder hon.

– Det är många som är känsliga för ord som "jag ser att du inte klarar dig själv", eller att anhöriga säger att de känner oro, säger Liria Ortiz.

Anna Hemlin tycker också att man ska prata om de svåra frågorna. Gärna i god tid, så att det inte behöver bli så akut och laddat. Kanske är det bäst att inte vänta och försöka hitta det bästa tillfället, utan bara att göra det, funderar hon.

– Man kan fråga de äldre hur de vill ha det, hur de har tänkt sig att det ska bli, med exempelvis begravningen eller med sommarhuset, säger Anna Hemlin.

Båda tycker att frågan om framtidsfullmakt är viktig att ta upp. Den skriver man då man fortfarande är frisk, och genom den kan man ge en anhörig i uppdrag att sköta ekonomin åt sig den dag man inte klarar av det själv.

– Det är bra att skriva en framtidsfullmakt, och att förnya den då och då. Livet kan inte bara vara generöst, utan också för jävligt, säger Liria Ortiz.

– Det är ett sätt att säkra hur man vill ha det, säger Anna Hemlin.

Men det gäller att prata igenom både vem som ska åta sig att hjälpa och vad den personen ska få göra.

– Demens ingår tyvärr för många i livet. Därför bör man prata om det medan man fortfarande mår bra, säger Liria Ortiz.

Fakta: Framtidsfullmakt

Framtidsfullmakten avser personliga eller ekonomiska angelägenheter, och den som ger fullmakten kan bestämma vad som får göras.

Den avser dock inte frågor om vård eller tandvård, äktenskap, testamente eller andra mer personliga angelägenheter.

Den som upprättar fullmakten måste vara 18 år, och fullmakten ska vara skriftlig.

Den ska bevittnas av två vittnen som är på plats samtidigt då den skrivs under. Vittnena ska också intyga att den som ger fullmakten är frisk, och ger den frivilligt.

Framtidsfullmakten kan återkallas.

Källa: Bankföreningen

Fakta: Framtidsfullmakt

Hjärnfonden har låtit Kantar Sifo ställa frågor via en webbpanel till 1 000 slumpvis utvalda svenskar.

Det visar sig att 16 procent helt säkert kommer att skriva testamente, och 38 procent kommer troligen att göra det.

Ungefär samma undersökning gjordes 2019. Då var det betydligt färre som hade testamentesplaner. 11 procent skulle helt säkert göra det, och 33 procent skulle troligen göra det.

Källa: Hjärnfonden

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.