SKR: Högt betyg för vården under pandemipress

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterade på tisdagen en rapport om hur hälso- och sjukvården klarat sitt uppdrag under pandemin – och man ger sig själv högt betyg.

– Covidvården har inneburit ett kontinuerligt högt tryck. Vården har visat en enorm förmåga att anpassa sig och kunnat prioritera, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, på en pressträff.

Hon betonar att både den akuta och den planerade vården i stor utsträckning kunnat upprätthållas under 2020, trots pandemin.

Siffrorna i rapporten visar samtidigt att antalet vårdkontakter varit färre inom nästan samtliga områden – från vårdcentraler till psykiatri och tandvård.

Exempelvis låg antalet besök till läkare inom primärvården på 80 procent, jämfört med 2019, och antalet besök inom psykiatrin på 81 procent.

– Men lägger man till digitala besök kommer vi upp i nivåer som är över eller precis kring 2019 års nivåer, säger Emma Spak.

Antalet akuta operationer låg på samma nivå som tidigare år, omkring 3 000 per vecka. När det gäller planerade operationer och behandlingar har 84 procent kunnat genomföras, jämfört med 2019.

Men väntetiderna har också ökat inom vissa områden. Värst är det inom delar av ortopedin, och det kan ha lett till att åkommor förvärrats.

I maj väntade över 146 000 patienter på operation eller annan åtgärd.

– Det finns självklart mycket att göra när pandemin är över, och det kommer att ta tid att ta igen vården, konstaterar Emma Spak.

Rapporten visar också att antalet upptäckta cancerfall minskat, vilket sannolikt beror på att färre sökt vård.

– Det här betyder enligt preliminära data att 4 500 personer som har en cancer ännu inte fått sin diagnos, och det ser vården allvarligt på, säger Emma Spak.

Sen diagnos riskerar att leda till sämre prognos och på sikt ett ökat antal dödsfall i cancer.

SKR har också sett att antalet som sökt vård och fått diagnosen stroke eller hjärtinfarkt under pandemin minskat, vilket inneburit en oro för att detta lett till dödsfall. Men dödsfallen i stroke och hjärtinfarkt har fortsatt minska.

Att få resurserna att räcka till och att få till en samverkan mellan kommuner och regioner har varit några av utmaningarna, framför allt under pandemins första våg, enligt Emma Spak.

TT: Hur har patientsäkerheten påverkats av pandemin?

– De som tagit kontakt med vården har fått ett omhändertagande. En risk är att man har känt att man inte har vågat söka vård och att tillstånd går oupptäckta eller att det tar tid innan man kommer i kontakt med vården.

En fortsatt utmaning är att se till att rätt patienter prioriteras i vårdköerna. Personer med kroniska sjukdomar som demens och diabetes har exempelvis fått färre läkarbesök och kontroller under pandemin.

– Vissa åtgärder när det gäller kroniskt sjuka patienter är sådant som har prioriterats bort. Där såg vi att man tagit igen mycket i primärvården under hösten och det görs en kontinuerlig värdering av vilka patienter som måste gå på återbesök.

För att klara vårdbehovet framöver krävs stabila planeringsförhållanden och ett fortsatt arbete med de digitala arbetssätt som etablerats under pandemin. Vården behöver också arbeta strukturerat med sina prioriteringar och köer, menar Emma Spak.

TT: Vad behöver bli bättre inför eventuella framtida pandemier?

– Vi behöver vara förberedda för en potentiellt lång pandemi och att i en kris kunna jobba med grunduppdraget parallellt. Att ha en samverkan mellan kommuner och regioner är också en viktig lärdom.

Under 2020 gjorde regionerna ett ekonomiskt överskott på 19 miljarder kronor.

Enligt SKR beror detta inte på att regionerna snålat på sjukvården, utan intresseorganisationen kopplar det till bland annat lägre pensionskostnader och höga statsbidrag.

2021 ligger den ekonomiska prognosen på två miljarder plus. Sju regioner räknar med att gå back.