Smyckningen av slottet ett riktigt hantverk
En hissresa upp bakom avstängningarna runt slottet pågår arbetet med att renovera och restaurera Stockholms slott.
– Jag har inte jobbat med kulturhistoriska byggnader tidigare, men det jag reflekterar över är den detaljkunskap som finns bland våra slottsarkitekter och stenhuggarmästare. Man blir väldigt imponerad av deras kunskap, berättar Magnus Roos, projektledare på Statens fastighetsverk.
Han har arbetat med projektet de senaste två åren och sett hur detaljer, stora som små, växt fram.
Inte halvvägs
Nio år har hunnit gå sedan byggställningarna monterades och skyddsnäten fästes upp. Men än har man inte ens hunnit halvvägs, för arbetet beräknas vara klart till år 2050.
Nu har just åttonde etappen, av totalt 25, inletts och det är mittdelen av slottet, den del som vetter ut mot borggården och den stora entrén. Och enligt projektledaren Magnus Roos, finns en hel del utmaningar.
– Det är alla detaljer i form av utsmyckningar och det tar ju tid att hugga, sen har vi de här karyatiderna, alltså kvinnofigurerna, på fasaden som ska renoveras. Så det är både många och nya moment för oss, säger han.
TT: Att byta ut gamla stenar mot nya låter som ett komplicerat arbete, vari ligger utmaningarna för er?
– Arbetet kräver väldigt mycket varsamhet och att man tar beslut egentligen sten för sten vilka man ska byta ut och vilka man ska bevara, förklarar han.
Porös sandsten
När slottsbygget påbörjades, för över 320 år sedan, togs sandsten från Gotland. Men sandsten är porös och vittrar sönder med åren.
Den här gången kommer sandstenen från Schweiz och har huggits till i Danmark innan den kommit till den svenska huvudstaden. På bygget jobbar också flera danska stenhuggare som med sina vana händer formar sandstenen efter de klassiska snitten.
– De både monterar stenen, gör finhuggningar på plats och lagar sten. Jag är väldigt imponerad av våra stenhuggare och deras arbete. Det som de kan få fram i form, av former ur en sandsten är helt otroligt.
Fakta: Stockholms slott
Arkitekt: Nicodemus Tessin den yngre.
Byggdes i olika omgångar mellan åren 1692 och 1754.
Renoveringsarbetet inleddes 2011 och beräknas vara klart 2050.
Totalt är fasaden cirka 30 000 kvadratmeter och består av omkring 10 000 kvadratmeter fasadsten.
Fönsterna är 972 stycken, men det finns 31 600 fönsterrutor.
Totalt smyckar 28 fristående skulpturer, 242 konsolvoluter och 717 balusterdockor byggnaden.
Källa: Statens fastighetsverk