Söker tips om kalkrörsmask – kan vara invasiv
Masken, som bedöms ha möjlighet att etablera sig i Sverige, kan ställa till problem på grund av sitt rörbyggande.
– Jag pratade med en kollega i Bremerhaven i Tyskland och där har de haft problem med att den har försvårat manövreringen av fartyg, säger marinbiolog Emma Persson vid länsstyrelsen i Skåne.
Bildar rev
Rören är ett par millimeter breda och upp till en decimeter långa. Om många kalkrörsmaskar finns på samma plats kan ansamlingar av maskens rör bilda meterlånga nätverk, som till exempel kan sätta igen vattenintag eller påverka dammluckors funktion.
Hittills har två fynd gjorts i Skåne, dels i Lomma hamn och dels i Lagunens småbåtshamn i Limhamn. Men hur långt etableringen gått i svenska vatten är oklart.
– Den har ju inte varit särskilt känd, så vi vet inte om den redan har etablerat sig, säger Emma Persson.
Ber om hjälp
Nu hoppas länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten på hjälp från allmänheten med att hålla utkik efter påväxt av sådana här röransamlingar, till exempel på båtar, bryggor, stolpar och stenar i vattnet.
Tips om misstänkta fynd kan lämnas via Havs- och vattenmyndighetens inrapporteringsverktyg Rappen, till artportalen, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, eller genom mejl till den skånska länsstyrelsens kontaktpersoner för främmande arter eller havsmiljö.
Fakta: Kan bilda rev
Australisk kalkrörsmask är en rörlevande havsbortsmask som blir cirka två centimeter lång.
Rören kan sitta fast på hårt underlag eller bilda rev i stora ansamlingar. Reven kan bli upp till sju meter i diameter, men är oftast betydligt mindre i tempererade vatten.
Den kan leva i havsvatten med olika salthalter och trivs bra i brackvatten. Masken är spridd över stora delar av världen.
Spridning kan ske via båtar med påväxt. Maksens larver kan också spridas via fartygens barlastvatten eller strömmar.
Artens latinska namn är Ficopomatus enigmaticus.
Källa: SLU Artdatabanken
