Stor osäkerhet om Sveriges ekonomi

Regeringen presenterar i dag riktlinjerna för sin ekonomiska politik i vårpropositionen. Coronakrisen har förändrat förutsättningarna helt jämfört med hur de såg ut vid årsskiftet. Då räknade regeringen med en tillväxt på 1,1 procent och en arbetslöshet på sju procent för 2020.

I prognosen som finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade den 31 mars bedömdes BNP i stället krympa med fyra procent och arbetslösheten stiga till nio procent. Siffrorna i dagens vårproposition väntas vara desamma.

Konjunkturinstitutet (KI) skriver i sin rapport "Konjunkturläget April 2020" att det "i nuläget är mycket svårt att säga" hur hårt svensk ekonomi kommer att drabbas.

Hur djup den ekonomiska krisen blir beror mycket på när coronasmittan avtar och hur länge världens länder behåller sina tuffa restriktioner. Till exempel har KI antagit att coronapandemin ebbar ut i slutet av 2020.

I regeringens vårpropositioner finns alltid två scenarier över den ekonomiska utvecklingen.

– Vi har ju inte gjort ett mer optimistiskt alternativscenario den här gången, så att säga, understryker finansminister Magdalena Andersson.

Tillsammans med vårpropositionen lägger regeringen även en vårändringsbudget för 2020. Den innehåller en lång rad åtgärder för att stödja företag, löntagare, kommuner och regioner. Bland dem finns till exempel tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för 33 miljarder, en generösare a-kassa för drygt 5 miljarder och 20 miljarder kronor mer i statsbidrag till kommunerna.

Åtgärderna har redan presenterats och i många fall även beslutats. De beräknas uppgå till sammanlagt över hundra miljarder kronor. Prislappen riskerar bli betydligt dyrare beroende på hur lång coronakrisen blir.

Ett exempel är förslaget på förstärkt korttidspermittering, som först lades fram den 16 mars, men som nu utvidgas. Då angav regeringen en budgetutgift på 2,4 miljarder. Nu räknar finansministern med en lägsta kostnad på 32,7 miljarder, om systemet omfattar 180 000 anställda. Men vid en riktigt djup kris, om systemet skulle omfatta så många som 700 000 personer, blir utgiften 127 miljarder.

– Det är inte det som är vårt huvudscenario i vårpropositionen, säger Magdalena Andersson.

När riksdagen efter lunch i dag debatterar vårpropositionen och vårändringsbudgeten väntas oppositionen kräva ytterligare åtgärder för att hjälpa näringslivet. Någon oro för stora underskott i statsfinanserna märks inte.

– Det jag är mer oroad för är att vi gör för lite i dag så att den här krisen blir väldigt lång och utdragen och vi kommer i en djup recession, säger Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed varnar för att det kanske inte finns något näringsliv att återstarta när den akuta krisen väl är över.

– Det kommer att behövas mer av stöd i närtid för att ha en fungerande samhällsekonomi på sikt, säger han.

Peter Wallberg/TT