Nyheter

Syriens president pressar pengar av kusin

Det går tungt ekonomiskt för Syriens militärt segerrike president Bashar al-Assad och hans regim – så till den milda grad att han med tvång börjat driva in pengar från sina rika släktingar.
Syrien • Publicerad 3 maj 2020
Syriens president Bashar al-Assad. Arkivbild.
Syriens president Bashar al-Assad. Arkivbild.Foto: Sana/AP/TT
Kriget har slagit stora delar av Syrien i spillror. Arkivbild.
Kriget har slagit stora delar av Syrien i spillror. Arkivbild.Foto: Hassan Ammar/AP/TT

Rami Makhlouf är inte bara Syriens mäktigaste affärsman. Han är också al-Assads kusin och anses i väst ha spelat en viktig roll för att finansiera regimens militära maskineri sedan inbördeskriget började.

Han var även en av dem som demonstranterna i Syrien riktade störst ilska mot när oron började våren 2011.

Makhlouf – som äger verksamheter inom bland annat branscherna telekom, olja och fastigheter – anses också länge ha ingått i presidentens innersta krets av förtrogna.

Men sedan ett par månader står det klart att deras relation har kärvat till sig, och det rejält. I februari kom uppgifter om att affärsmannen fått sina tillgångar frysta sedan regimen anklagat honom för korruption.

Nu säger han att en våg av gripanden satts in mot anställda inom hans vitt spridda affärsverksamheter, några dagar efter att regimen i ett "växande tryck" krävt honom på stora skatteinbetalningar, rapporterar Reuters.

"Omänskligt sätt"

Enligt Rami Makhlouf är metoderna "oacceptabla".

– Säkerhetsstyrkorna griper våra anställda på ett omänskligt sätt, säger Makhlouf i en video som släppts.

Han säger också i videon att han blivit tillsagd att lämna ledande poster i företag, däribland i Syriatel – landets ledande telekombolag och den största intäktskällan för regimen.

Han ställer också en fråga, med adress till al-Assad:

– Har någon förväntat sig att säkerhetsstyrkorna skulle attackera Rami Makhloufs företag som var deras största anhängare och deras beskyddare under kriget?

Regimen har med bland andra Rysslands, Irans och den libanesiska Hizbollahmilisens hjälp i princip besegrat rebellerna militärt sett.

Vinden har vänt

Men ekonomin är – liksom mycket av den fysiska infrastrukturen samt sjukvården, utbildningsväsendet och annan samhällsservice – slagen i spillror av krig, korruption och vanskötsel, och befinner sig i fritt fall.

Oljeprisets ras, en kollapsad valuta och tunga internationella sanktioner gör läget ännu svårare.

Makhlouf, som har kallats "bläckfisken i Syriens ekonomi" är en av dem som har varit utsatt för sanktioner av EU och av USA.

Nu tycks den husbonde som så länge har fött honom, och som han själv har gött, ha vänt honom ryggen.

Fakta: Utbredd fattigdom

Före kriget hade Syrien en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv.

Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försöken att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären.

Sedan krigsutbrottet 2011 har ekonomin försämrats kraftigt då landets två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – har sinat. Handeln med omvärlden har skurits av och Syrien utsatts för sanktioner.

Nu lever mer än 83 procent av befolkningen i Syrien under fattigdomsgränsen, enligt FN. 2018 klassificerade Världsbanken Syrien som ett låginkomstland, i stället för som tidigare ett lägre medelinkomstland.

Källa: UI/Landguiden

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.