Annons
Nyheter

Talibanerna försöker ta afghanska storstäder

Rörelsen har erövrat glesbygdsdistrikt och tagit kontroll över inkomstbringande gränsövergångar. Nu tycks talibanerna vända blicken mot de afghanska storstäderna.
Afghanistan • Publicerad 31 juli 2021
En afghansk regeringssoldat bevakar FN-kontoret i Herat på lördagen.
En afghansk regeringssoldat bevakar FN-kontoret i Herat på lördagen.Foto: Hoshang Hashimi/AFP/TT

Enligt BBC rasar strider nu i Lashkar Gah, provinshuvudstad i sydliga Helmand, samt i Herat och Kandahar, huvudorter i provinserna med samma namn.

I såväl strategiskt som symboliskt viktiga Kandahar, som i mitten av 1990-talet var talibanernas huvudstad, beskriver en lokalpolitiker striderna som de värsta på 20 år.

Annons

I Lashkar Gah säger en källa till BBC att talibanerna på lördagen befinner sig bara några hundra meter ifrån guvernörens kontor. På fredagen stoppades en liknande framryckning och talibanerna tillfogades stora förluster, uppger armékällor.

Det afghanska flygvapnet genomförde dessutom ett anfall mot ett sjukhus som talibanerna intagit för att behandla sina sårade, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Intensiva strider

Även i Herat, porten mot Iran, uppger myndigheterna att talibanerna motats bort efter två dygn av intensiva strider.

– Talibanerna attackerade från öst och väst och försökte ta sig in i Herat men säkerhetsstyrkor och väpnade civila grupper slog tillbaka fienden, som led stora förluster, säger Herats guvernör Abdul Saboor Qani i ett videomeddelande enligt nyhetsbyrån EFE.

På fredagen attackerade talibanrörelsen ingångarna till ett FN-kontor i staden, vilket resulterade i att en afghansk polisman miste livet.

Enligt guvernörens kontor försöker regeringsstyrkor nu återta kontrollen över angränsande distrikt, ett arbete som försvåras av att talibanerna barrikaderat sig i privata hem.

Styrkebesked från talibanerna

Oavsett utgång i de enskilda striderna är angreppen att betrakta som ett styrkebesked från talibanrörelsen.

Det militära läget i Afghanistan har i många år sett relativt likartat ut: talibanerna har haft sin bas på glesbygden medan regeringsstyrkor kontrollerat tätorter och knutpunkter. Med få undantag har talibanerna nöjt sig med att genomföra terrordåd och enskilda mindre attacker i de hårt befästa storstäderna.

Nu utmanas dock status quo. Parallellt med att de utländska styrkorna står i begrepp att lämna det krigshärjade landet har talibanerna gått på offensiven och har sedan i maj lagt under sig stora områden.

Till BBC säger sig Tomas Niklasson, EU:s särskilde sändebud för Afghanistan, frukta att talibanerna nu har siktet inställt mot "någonting de hade i det förflutna, mot att återupprätta sitt islamiska emirat".

Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.

Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt, och godtyckligt. Musik förbjöds, offentliga avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons