Annons
Nyheter

Tidömodell snart också i EU?

Håller mittfältet ihop ännu en gång eller är det ytterkanternas tur att ta över?
EU står inför ett ödesval när det knakar allt mer i det långvariga samarbetet mellan höger och vänster.
SD vädrar morgonluft när polariseringen växer i Bryssel.
EU • Publicerad 3 juni 2023
EU:s rådsordförande Charles Michel tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni i Rom i januari. Melonis uppsving i Italien har skapat grogrund för ett utökat högersamarbete i EU. Arkivfoto.
EU:s rådsordförande Charles Michel tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni i Rom i januari. Melonis uppsving i Italien har skapat grogrund för ett utökat högersamarbete i EU. Arkivfoto.Foto: Mauro Scrobogna/LaPresse/AP/TT
SD:s partiledare Jimmie Åkesson och nuvarande EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers under en pressträff inför EU-valet 2019. Om ett år det EU-val igen. Arkivfoto.
SD:s partiledare Jimmie Åkesson och nuvarande EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers under en pressträff inför EU-valet 2019. Om ett år det EU-val igen. Arkivfoto.Foto: Janerik Henriksson/TT
Tomas Tobé (M) valdes in i EU-parlamentet 2019. Arkivfoto.
Tomas Tobé (M) valdes in i EU-parlamentet 2019. Arkivfoto.Foto: Fredrik Persson/TT
Glada ledamöter från vänsteralliansen Nupes sedan man lyckats samla starkt stöd i parlamentsvalet i Frankrike i fjol. Nu hoppas man på samma sak i EU-valet. Arkivfoto.
Glada ledamöter från vänsteralliansen Nupes sedan man lyckats samla starkt stöd i parlamentsvalet i Frankrike i fjol. Nu hoppas man på samma sak i EU-valet. Arkivfoto.Foto: Thomas Padilla/AP/TT

Med ett år kvar till nästa EU-val är optimismen märkbar hos svenske EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers (SD).

– Jag tror att vår grupp kommer att växa, säger han på en pressträff med svenska journalister i Strasbourg och rabblar upp goda opinionssiffror som SD:s samarbetspartier Italiens bröder och spanska Vox nu har.

Annons

Målet inför valet är tydligt inom SD:s EU-skeptiskt konservativa partigrupp ECR: Tidömodellen ska införas även på europeisk nivå, tack vare ökat samarbete med den traditionellt mer mitteninriktade konservativa partigruppen EPP.

– Vi har ju länge uppmanat EPP att förhandla med oss när det gäller klimatet och migrationen i stället för vänsterut. Skulle valresultatet bli så att vi kan skapa en mittenhögermajoritet i Europaparlamentet så hoppas jag att vi får se ett samarbete liknande det mellan Tidöpartierna i Sverige, säger Weimers.

Flirt till höger

Hans optimism bygger inte bara på opinionssiffror. Uttalanden hörs allt oftare från tunga EPP-företrädare om nyttan av att göra som i exempelvis Sverige och Italien.

– Jag tror att vi kan lära mycket från era erfarenheter med tanke på kommande EU-val. Vem annars kan styra Europa i dessa svåra tider, frågade exempelvis den tyske EPP-ordföranden Manfred Weber på ett italienskt partimöte i början av maj.

Det vanliga i EU-parlamentet är annars att EPP snackar ihop sig med socialdemokratiska S&D om ett brett mittenstyre, i stil med de "stora koalitioner" som ofta regerat i Tyskland.

Bland vänsterledamöterna finns nu en klar oro över EPP-flirtandet till höger.

– Det skulle innebära ett stopp för mycket av det som jag har jobbat med i snart två mandatperioder: allt från klimat- och miljöpolitiken men även jämställdhet och hbtqi-rättigheter, för att inte tala om flykting- och migrationspolitiken, befarar Malin Björk (V).

"Inga möjligheter"

En avgörande fråga blir hur långt till höger de mer mittenkonservativa kan tänka sig att gå för att skapa en ny sorts majoritet. I Italiens regeringskoalition ingår exempelvis ytterhögerpartiet Lega, som i EU-sammanhang sitter i den uttalat EU-fientliga partigruppen ID.

Och där finns flera partier som "normalhögern" inte gärna vill samsas med.

– Om vi tittar i de två högerpopulistiska partigrupperna så finns det dels ett antal partier som i princip enkom agerar för att motverka europeiskt samarbete. Där ser jag inga möjligheter för EPP att hitta ett formaliserat samarbete. Men finns det enskilda partier där som vi absolut kan samarbeta med? Det kommer det att finnas, fastslår Tomas Tobé (M) på en pressträff i Strasbourg.

Annons

Ett exempel på partier som EPP tagit avstånd ifrån är Ungerns regeringsparti Fidesz.

– Vi var rätt nöjda med att de lämnade vår partigrupp, säger Tobé.

Svajig majoritet

Majoriteten i EU-parlamentet är betydligt mer löst sammanhållen än i riksdagen eller andra nationella parlament. Ledamöter till höger och vänster överger ofta sin politiska partilinje av regionala eller nationella skäl. Ofta byggs tillfälliga majoriteter kring olika lagförslag.

Vem som håller i majoriteten är ändå viktigt när det gäller att godkänna en ny EU-kommission efter EU-valet. Hur parlamentet sedan lutar spelar också stor roll i slutförhandlingarna med EU:s medlemsländer i ministerrådet om nya lagar och regler.

Traditionellt brukar parlamentet där vilja gå klart längre när det gäller EU:s inflytande och gemensamma krav, medan medlemsländerna håller tillbaka.

Nu kan det bli tvärtom.

Å andra sidan är det inte givet att polariseringen nödvändigtvis medför en högermajoritet. Inom vänstern finns drömmar om att samarbeta med socialdemokrater och miljöpartier på samma sätt som den nybildade Nupes-alliansen gör i Frankrike.

"Ett ödesval"

Många av de svenska ledamöterna ser hur som helst gärna en fortsättning på mittenstyret.

– Jag vill gärna se en utveckling där vi kan fortsätta att samverka med de partier i EPP där vi vet att det finns på EU-nivå grundläggande värden som vi står upp för tillsammans, säger Heléne Fritzon (S).

– Det här är ett ödesval. Det säger man ju varje gång, men det är väldigt mycket som står på spel. Det är krig i Europa. Att vi har en Europavänlig bred mitt är otroligt avgörande för att vi ska kunna fatta de beslut som behövs, anser Karin Karlsbro (L).

Annons

Fakta: Så funkar EU-valet

Nästa val till EU-parlamentet hålls i Sverige och i merparten av de 27 medlemsländerna den 9 juni 2024. Vissa länder röstar dock redan från den 6 juni och framåt.

Antalet ledamöter från varje land avgörs av folkmängden, även om de större länderna har färre mandat och de minsta fler än vad de egentligen borde ha. Sverige har för närvarande 21 av 705 platser i parlamentet.

I valet 2019 blev Socialdemokraterna största svenska parti med 24,2 procent av rösterna (fem mandat) före Moderaterna på 13,6 procent (fyra mandat) och Sverigedemokraterna på 9,7 procent (tre mandat). Valdeltagandet låg på 55,3 procent.

Efter själva valet fördelar sig ledamöterna i partigrupper i parlamentet. Till skillnad mot efter riksdagsval eller andra nationella parlamentsval bildas dock ingen "EU-regering" utifrån valresultatet. I stället har EU-ländernas stats- och regeringschefer i uppdrag att "med hänsyn till resultatet" föreslå vem som ska sitta på posten som ordförande för EU-kommissionen, varpå denna sedan behöver godkännas av en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet.

Fakta: Många färska svenskar

Här är svenskarna i EU-parlamentet, i ordning efter hur länge de suttit:

Sedan den 1 juli 2014: Malin Björk (V), Peter Lundgren (partilös)

Sedan den 2 juli 2019: Abir Al-Sahlani (C), Alice Bah Kuhnke (MP), Erik Bergkvist (S), Heléne Fritzon (S), Pär Holmgren (MP), Evin Incir (S), Karin Karlsbro (L), Arba Kokalari (M), David Lega (KD), Jessica Polfjärd (M), Sara Skyttedal (KD), Tomas Tobé (M), Jörgen Warborn (M) och Charlie Weimers (SD).

Sedan den 1 februari 2020: Jakop Dalunde (MP) – satt även 2016-19.

Sedan den 4 februari 2021: Emma Wiesner (C).

Sedan den 13 december 2021: Ilan De Basso (S).

Sedan den 26 september 2022: Carina Ohlsson (S).

Sedan den 11 oktober 2022: Johan Nissinen (SD).

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons