Annons

Ukrainas offensiv närmar sig: "En chans"

Omvärlden väntar spänt på Ukrainas utlovade våroffensiv.
Efter flera månaders förberedelser på bägge sidor gäller det att få till en ordentlig överraskning.
– Man får anta att de får ett tillfälle och det måste de lyckas med, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.
Ukraina • Publicerad 3 maj 2023
Ukrainska soldater i ett pansarfordon i Vuhledar i Donetsk, i måndags.
Ukrainska soldater i ett pansarfordon i Vuhledar i Donetsk, i måndags.Foto: Libkos/AP/TT
Olika scenarier för den ukrainska offensiven.
Olika scenarier för den ukrainska offensiven.Foto: Johan Hallnäs/TT
En ukrainsk soldat i ett sönderskjutet område i Avdijivka i Donetsk. Bilden togs i fredags.
En ukrainsk soldat i ett sönderskjutet område i Avdijivka i Donetsk. Bilden togs i fredags.Foto: Libkos/AP/TT

Att det ska ske är ingen hemlighet. Höga företrädare på den ukrainska sidan har under lång tid talat om den stora våroffensiven där styrkor ska ställa om från försvar till anfall. Häromdagen sade Ukrainas försvarsminister att det mesta var på plats och att de var "nära mållinjen".

När man så tydligt varslar om nära förestående anfall finns det antagligen en tanke bakom det, enligt Johan Huovinen, överstelöjtnant och militär lärare vid Försvarshögskolan som tidigare varit verksam i både Moskva och Kiev.

Annons

– Jag tror inte att de har fått utrustning till den numerär som de anger, men det är också en strategisk signalering till Ryssland, säger han.

– Men varje dag som ukrainarna inte anfaller så hinner ju ryssarna också förbereda sitt försvar ytterligare.

Rader av skyttegravar

Det första Ukraina har behövt vänta på är våren. Marken behöver bära ännu tyngre fordon än de som de ukrainska styrkorna har använt sig av hittills, när moderna och västtillverkade stridsfordon och -vagnar ska komma på plats och sedan ta täten.

– Sedan måste de bestämma sig för var de ska slå till någonstans, säger Johan Huovinen.

Satellitbilder skvallrar om rader av skyttegravar, minfält och stridsvagnshinder på den ryska sidan av fronten, i regel i flera lager.

De flesta bedömare pekar ut Melitopol som det troligaste och lämpligaste målet för en ukrainsk offensiv. Staden ligger på den ockuperade landremsa som löper längs med kusten i syd och förbinder Ryssland med annekterade Krimhalvön.

Ett alternativ är att angripa staden Donetsk i öst norrifrån och omringa den, som Johan Huovinen ser det. Ett annat är att rycka fram i Luhansks län och återta symboliskt viktig mark längs med gränsen mot Ryssland i nordost.

Lång frontlinje

– Överraskning är viktigt, för Ryssland har ganska utsträckta försvarslinjer. Hela sträckan, från uppe vid Luhansk bort till Cherson, är 100 eller 120 mil lång, säger Huovinen.

– Störst effekt och störst djup skulle man nog få om man anföll från Zaporizjzja mot Melitopol. Och sedan kan man välja om man vill svänga av med störst kraft i riktningen mot Mariupol eller svänga av mot Krim.

Överstelöjtnanten föreställer sig att ukrainska styrkor då kanske också lyckas kliva över floden Dnepr i väst, varpå invasionsstyrkorna fastnar i ett överraskande slags kniptångsmanöver.

Annons

Ryssland har under de senaste dagarna angripit Ukraina i förnyade robotanfall. Mychajlo Podoljak, nära rådgivare till Ukrainas president, beskriver det som att ryssarna försöker "provocera" fram offensiven.

Sommaroffensiv?

Johan Huovinen noterar att de ryska robotarnas mål är av mer militär natur än vid tidigare anfall, möjligen för att sinka offensiven.

Enligt vissa bedömare kan ett anfall ske vilken dag som helst och enligt andra lär det ske i slutet av maj. Sannolikheten ökar för varje dag, konstaterar Huovinen, som samtidigt inte vill utesluta att det blir en sommaroffensiv med start i juni.

Ukraina är redan pressat att agera, både internt och från allierade som försett landet med vapen. Själva offensiven lär bli en långdragen historia.

– Och om man inte lyckas och om ryssarna skulle slå ut 15 eller 20 procent av de stridsfordon och stridsvagnar som ukrainarna har fått, så finns det inga fler att få, åtminstone inte i dagsläget, säger Johan Huovinen.

Bakgrund: Ett drygt års krig

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina. Invasionen hade hotat i flera månader då ryska styrkor hade samlats vid gränsen och Kreml hade ställt ultimatum riktade mot Nato med flera svåruppfyllda krav.

Ryssland invaderade Ukraina redan 2014, vilket ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort fryst konflikt i Donbass i öst.

Förra året anföll ryska styrkor från norr, öst och söder, men en planerad blixtoffensiv misslyckades. De ryska styrkorna nådde inte Kiev, men erövrade storstaden Cherson i syd och sedan en landkorridor till Krimhalvön, efter en lång och blodig belägring av staden Mariupol.

I april drevs de ryska styrkorna bort helt från norra Ukraina. I september inleddes två ukrainska motoffensiver, där de slogs tillbaka från länet Charkiv i nordost och från staden Cherson med omnejd i syd.

I september sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, där strider ännu pågick och pågår.

Ryssland har anfallit städer över hela Ukraina med robotar och drönare, vilka har träffat många civila mål. De misstänkta krigsförbrytelserna är många.

Tiotusentals civila beräknas ha blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Ytterligare tiotusentals soldater har stupat på varje sida, men även där är det svårt att räkna de döda.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons