Annons
Nyheter

"Utan gruva kan Jokkmokk dra ner rullgardinen"

En välbehövlig vitamininjektion i glesbygden eller ett hot mot natur och samisk rennäring? Det omstridda gruvprojektet Kallak splittrar Jokkmokk – där konflikten har bubblat i över tio år.
Kallak • Publicerad 13 mars 2022
Jan Erik Länta är ordförande i Jåhkågasska sameby och är orolig över hur en gruva skulle påverka möjligheterna att bedriva renskötsel i området.
Jan Erik Länta är ordförande i Jåhkågasska sameby och är orolig över hur en gruva skulle påverka möjligheterna att bedriva renskötsel i området.Foto: Paul Wennerholm/TT
Kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson ser en gruva i Kallak som en möjlig vitamininjektion för Jokkmokk. Men han vill inte låta sig intervjuas inför det omstridda beslutet.
Kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson ser en gruva i Kallak som en möjlig vitamininjektion för Jokkmokk. Men han vill inte låta sig intervjuas inför det omstridda beslutet.Foto: Paul Wennerholm/TT
Viktor Segerström, gruppledare för Vänsterpartiet i Jokkmokk och vice ordförande i kommunstyrelsen, står mittemellan gruvförespråkarna och gruvmotståndarna. Han är bedrövad över det tråkiga tonläge som har uppstått i gruvdebatten.
Viktor Segerström, gruppledare för Vänsterpartiet i Jokkmokk och vice ordförande i kommunstyrelsen, står mittemellan gruvförespråkarna och gruvmotståndarna. Han är bedrövad över det tråkiga tonläge som har uppstått i gruvdebatten.Foto: Paul Wennerholm/TT
Ren i skogen utanför Jokkmokk.
Ren i skogen utanför Jokkmokk.Foto: Paul Wennerholm/TT
Rickard Eriksson pendlar från Jokkmokk till Malmberget men hoppas på en gruva på hemmaplan. "Jag vet många som håller ut och väntar på beslutet. Blir det nej tar de sina familjer och flyttar härifrån", säger han.
Rickard Eriksson pendlar från Jokkmokk till Malmberget men hoppas på en gruva på hemmaplan. "Jag vet många som håller ut och väntar på beslutet. Blir det nej tar de sina familjer och flyttar härifrån", säger han.Foto: Paul Wennerholm/TT
Henrik Blind, gruppledare för Miljöpartiet i Jokkmokk, har parkerat sin Tesla utanför kommunhuset i Jokkmokk. Han är kämpat mot gruvan i över tio år.
Henrik Blind, gruppledare för Miljöpartiet i Jokkmokk, har parkerat sin Tesla utanför kommunhuset i Jokkmokk. Han är kämpat mot gruvan i över tio år.Foto: Paul Wennerholm/TT
Kallakgruvans vara eller icke vara splittrar Jokkmokk.
Kallakgruvans vara eller icke vara splittrar Jokkmokk.Foto: Paul Wennerholm/TT
Annika Granström vill ha en gruva i Jokkmokk. "Men många som är positiva vågar inte säga det öppet", säger hon efter att ha ätit lunch hos PRO. Grannen Lennart Larsson håller med och hoppas att gruvan skulle leda till välbehövliga skatteintäkter som kan laga gropiga gator och gamla avlopp i samhället.
Annika Granström vill ha en gruva i Jokkmokk. "Men många som är positiva vågar inte säga det öppet", säger hon efter att ha ätit lunch hos PRO. Grannen Lennart Larsson håller med och hoppas att gruvan skulle leda till välbehövliga skatteintäkter som kan laga gropiga gator och gamla avlopp i samhället.Foto: Paul Wennerholm/TT

Mitt emot ett samiskt slöjdföretag som vaktas av en snövit hund avrundar Jokkmokks pensionärsförening veckans lunchträff. På menyn: bruna bönor med fläsk, semla till kaffet – och heta diskussioner över borden.

Kriget i Ukraina var ett givet ämne men även en konflikt av mer lokal natur avhandlades.

Annons

– Självklart ska vi ha en gruva, säger 77-årige Lennart Larsson.

– Absolut. Det handlar om Jokkmokks överlevnad, fyller Annika Granström, 72, i.

– Affär efter affär stänger eftersom så många unga flyttar. Det finns inga jobb. Det är tråkigt att så snart det ges möjlighet att satsa och driva något så ska det stoppas.

Lång konflikt

Regeringen har lovat ett beslut om Sveriges mest omstridda gruvprojekt under mars. Det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Mining vill bryta järnmalm några mil utanför Jokkmokk, i Kallak eller Gállok som området heter på samiska – men planerna har stött på tufft motstånd från bland annat samer, miljörörelsen och Svenska kyrkan.

Ett dagbrott skulle skära av betesmarker och vandringsleder för renar och konflikten riktar ljuset mot urfolket samers rätt till sin traditionella mark. I den andra vågskålen finns hopp om tillväxt, skatteintäkter och glesbygdsjobb i ett samhälle som sakta men säkert avfolkas och får en allt mer åldrande befolkning.

Dagbrottet skulle dela Jåhkågasska samebys område i två och skära av renleder. Samebyn skulle behöva lägga om renskötseln, enligt ordförande Jan Erik Länta.

– Det skulle förändra hur vi använder markerna och hur vi flyttar våra renar. Det blir en försämring och det är inte det sätt vi vill bedriva vår renskötsel på, säger han.

– I värsta fall leder det till att folk slutar. Med ett sådant intrång blir det inte lätt att få kommande generationer att fortsätta eller börja med renskötsel.

Regeringen dröjer

FN-organet Unesco har uttryckt farhågor om att världsarvet Laponia, 3,5 mil från den planerade gruvan, skulle påverkas negativt. Beowulf Mining har dock understrukit att dagbrottet inte skulle ligga direkt i Laponia och att man är mån om att kunna samexistera med den samiska rennäringen.

Eftersom länsstyrelsen i Norrbotten sagt nej och Bergsstaten ja har frågan landat hos regeringen – som dröjt över fyra år med beslutet om huruvida Beowulf ska beviljas bearbetningskoncession. Men att näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) säger sig "älska gruvor" får ja-sidan att vädra morgonluft.

Annons

En ivrig förespråkare är kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (S) som hoppas på över 500 lokala jobb. Men han vill inte intervjuas.

– Jag vill inte bidra till polariseringen, säger han till TT från kontoret i kommunhuset.

"Tråkigt tonläge"

I stället rycker vice ordförande, Viktor Segerström, in. Han är gruppledare för V i Jokkmokk och står mittemellan gruvförespråkarna och gruvmotståndarna.

– Det har blivit ett tråkigt tonläge. Meningarna kring vad som är en positiv utveckling går starkt isär.

Segerström beskriver hur statliga bolag tjänar stort på Jokkmokks skogar och vattenkraft utan att kommunen får särskilt mycket tillbaka. Han tycker att staten bör ta större ansvar för att hjälpa Jokkmokk – där pengarna inte räcker för att laga trasiga vägar och gamla avloppsrör eller till mjölk i skolan. Då skulle gruvan kanske inte behövas, menar Segerström.

– Det är tråkigt att invånarna i Jokkmokk ska behöva bli ovänner om en ny gruva när vi hade klarat oss utmärkt om vi hade fått behålla lite mer av vinsterna från våra exploaterade skogar och älvar, säger han.

– Gruvan skulle nog ge viss positiv effekt med arbetstillfällen och lite skatteintäkter, men vi vet inte hur stor och om den uppväger tråkiga miljökonsekvenser.

Utanför kommunhuset har Henrik Blind parkerat sin Tesla. Han är renägare, medlem i en sameby och gruppledare för MP i Jokkmokk – som kämpat mot gruvan i elva år.

– Vi står upp för de långsiktiga lokala arbetstillfällen som står på spel. Renskötseln är en stor näring här, men det handlar inte bara om människors inkomst utan det är ju också en del i ett levande kulturlandskap, säger Blind.

– Sedan är det miljökonsekvenserna. En gruva förstör landskapet för evigt.

Många pendlar

Annons

Rickard Eriksson, 37, är en av många Jokkmokksbor som pendlar till gruvjobb i närliggande kommuner. I framtiden hoppas han slippa lämna fru och barn i veckorna och i stället jobba på hemmaplan.

– Blir det ingen gruva är det bara för Jokkmokk att dra ner rullgardinen. Då finns ingenting kvar, säger han.

– Jag vet många som väntar på beslutet. Blir det nej tar de sina familjer och flyttar härifrån.

Fakta: Lång process

Den stora järnfyndigheten utanför Jokkmokk upptäcktes på 1940-talet.

2006 fick ett svenskt dotterbolag till Beowulf Mining undersökningstillstånd. Företaget började provborra 2010 och i samband med provbrytning 2013 utbröt omfattande protester.

Samma år skickade Beowulf in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Myndigheten ville säga ja men frågan hamnade efter många turer hos regeringen 2017, efter det att länsstyrelsen i Norrbotten sagt nej.

Något beslut har regeringen inte levererat – trots att det har gått över fyra år. 2020 kritiserade konstitutionsutskottet regeringen för att ärendet behandlats så långsamt.

Grönt ljus från regeringen för bearbetningskoncession är inte samma sak som att gruvan kommer att bli verklighet. Men det ger Beowulf möjlighet att gå vidare och undersöka om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att öppna den.

Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen – sannolikt om flera år.

Fakta: Lång process

Jokkmokk är en kommun och en tätort som ligger i Lappland i Norrbottens län och har omkring 4 800 invånare.

Jokkmokk är Sveriges till ytan näst största kommun.

Arbetstillfällena i industrialiseringens spår har varit många i Jokkmokk. Utbyggnaden av vattenkraften inleddes 1910, Inlandsbanan byggdes 1932-1936 samtidigt som skogsbrukets personalbehov var omfattande.

Under den mest intensiva byggperioden under 1960-talet var befolkningstalet uppe i 12 000. Men sedan toppåren har Jokkmokk med undantag för några få tillväxtår haft ett vikande befolkningsunderlag.

Näringslivet är hårt knutet till skog, vatten, turism och rennäring. Området Laponia lockar många turister.

Jokkmokk är politisk och kulturell centralort för de svenska samerna. Rennäringen med binäringar räknas som den tredje största näringen i kommunen.

Källa: Nationalencyklopedin, Jokkmokks kommun

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons