Utmaningen: Hitta tusentals som vill rätta prov
– Detta är helt klart den stora utmaningen i projektet. Det är därför vi ser att vi behöver samarbeta med aktörer i bemanningsbranschen, säger Anders Boman, enhetschef vid Skolverket.
Regeringen har bett Skolverket att utreda om och hur den centrala rättningen kan införas från och med 2026, i stället för 2027. Det som ska rättas är uppsatsdelarna i de nationella proven i svenska och engelska, för elever i årskurs 9 och gymnasiet. Just uppsatser kan inte rättas maskinellt.
Om rekryteringen skulle misslyckas måste den centrala rättningen helt enkelt ställas in, är Skolverkets besked till regeringen.
Behov: 5 000
Syftet med att sköta rättningen centralt, och inte på varje skola, är att få mer rättvisa bedömningar. På sikt kan också lärarkollektivets arbetsbörda minska.
Men det gäller inte de tänkta uppsatsrättarna, som av naturliga skäl måste vara behöriga lärare. När systemet för central rättning är fullt utbyggt – vilket tar ett par år – handlar det om 5 000 lärare som ska läsa och bedöma totalt 400 000 prov per år.
– Det bygger på att arbetserbjudandet uppfattas som tillräckligt attraktivt för dem som ska göra jobbet, och vi bedömer att vi kan ge en konkurrensmässig ersättning, säger Anders Boman.
Skolverket har tidigare föreslagit att myndigheten själv ska anlita en stor grupp lärare för rättning. Men nu ser verket att det behöver hjälp utifrån för att få ihop tillräckligt många.
Lära av Norge
Hela systemet med nationella prov är under förändring. Förberedelser för digitala prov, i stället för på papper, pågår som bäst och börjar införas hösten 2024. Syftet är att förenkla administrationen och rättningen, men helt avgörande är givetvis att tekniken fungerar på alla skolor. Grannlandet Norge drabbades av provkaos i våras, då systemet tillfälligt brakade ihop.
– Vi har faktiskt träffat Norge och lyssnat på deras erfarenheter från i våras, och vi kommer att träffa dem ytterligare under hösten. Där var det teknik som fallerade och vi tror att vi har en del att lära av deras debacle. Teknikmässigt är det utmanande med så många användare som ska gå in i en tjänst samtidigt, säger Anders Boman.
Fakta: Skolverkets besked i korthet
Den centrala rättningen är möjlig att tidigarelägga högst ett läsår.
Även en sådan tidigareläggning medför dock risker eftersom Skolverket får kortare tid för att bygga ut organisationen och säkerställa att kvaliteten på systemet blir god. Möjligheten till tester minskar och tiden för att bygga upp ett stabilt system för bemanning blir ett år kortare. Skolverket behöver därför ta hjälp av bemanningsföretag.