Balkan söker ny väg efter EU-nej

Bilderna från Balkanländernas arbetsmiddag med EU:s utrikeschef Federica Mogherini i tisdags kväll spritter inte direkt av optimism och framåtanda.

Ett gäng herrar i kostym med bistra leenden omgärdar en lika svartklädd Mogherini i Bryssel. En av gästerna saknas till och med, sedan Albaniens premiärminister valt att åka till Aten i stället – en tydlig markering av missnöjet.

I ett gemensamt uttalande försöker man ändå få det att låta som frid och fröjd.

"Partnerna på västra Balkan bekräftade sitt starka engagemang för EU och för de reformer som krävs, först och främst för sina egna medborgares välstånd men också för det regionala samarbetet och goda grannlandsrelationer", heter det från EU och ledarna för Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

Irritationen har varit stor både i regionen och inom EU över att EU:s stats- och regeringschefer för två veckor sedan inte kunde säga ja till att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Allt stoppades av ett envist nej från Frankrikes president Emmanuel Macron, trots ihärdiga kompromissförsök från kollegorna.

Macron motiverar sitt nej med att han först vill få hela EU att fungera bättre, inklusive utvidgningsprocessen, innan det görs plats för nya länder. Men han pekar också på fortsatta reformbehov, korruption och fattigdom i de berörda länderna och varnar för att oroligheter kan bli följden om man låter den ena gå före den andra.

Mellan raderna mumlas samtidigt om att det egentligen handlar om oro för att ett utvidgnings-ja ytterligare ska stärka invandringskritiska Nationell samling i de kommunalval som väntar i Frankrike i vår.

Macrons argument har både anhängare och motståndare.

Inte minst i Västeuropa finns många som anser att länder som Rumänien och Bulgarien släpptes in för fort i EU, när man trots tolv års medlemskap fortfarande ligger långt efter när det gäller korruptionsbekämpning, demokrati och rättsväsendets oberoende.

Å andra sidan är ett ja till förhandlingar ett relativt billigt sätt för att hålla länderna på gott humör. Även om Nordmakedonien och Albanien skulle få börja förhandla nu finns inte mycket som tyder på att de kan anses mogna för medlemskap förrän tidigast framåt år 2030.

EU-parlamentet har fördömt EU-ländernas nej som ett "strategiskt misstag".

"Det här är en dålig dag för Europa. Vårt icke-beslut har svikit våra vänner och allierade", sade ordföranden i utrikesutskottet, tyske kristdemokraten David McAllister efter nejet.

Oron är stor för att EU:s njugga inställning i stället ska öppna upp för Ryssland, Kina och Turkiet.

Serbien skrev i förra veckan på ett nytt frihandelsavtal med den ryskdominerade Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, och samma dag som Nato-länderna håller toppmöte i London i början av december ska serbiske presidenten Aleksandar Vucic talande nog i stället träffa ryske presidenten Vladimir Putin i Sotji.

Men det finns också ett groende eget samarbete på gång, understött av EU. Ett sorts "mini-Schengen" är på väg åtminstone mellan Serbien, Albanien och Nordmakedonien med målet att från år 2021 öppna upp för fri rörelse av folk, varor, tjänster och kapital.

– EU är välkommet, men det här initiativet fokuserar på intresset för länderna i regionen, sade nordmakedonske premiärminister Zoran Zaev när planerna skrevs under i mitten av oktober.

Mer konkreta åtgärder ska nu presenteras vid ett trepartsmöte i Nordmakedonien den 10 november, rapporterar nyhetssajten Euractiv.