Dagar och nätter i EU:s budgetkamp

EU Artikeln publicerades
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har tuffa budgetförhandlingar framför sig.
Foto: Riccardo Pareggiani/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har tuffa budgetförhandlingar framför sig.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivfoto.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivfoto.
Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivfoto.
Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron. Arkivfoto.

Dagar och nätter kan behövas för att nå enighet om EU:s nästa långtidsbudget.

Tyskland och Frankrike är tungviktarna i budgetbrottningen i Bryssel.

Veckans EU-toppmöte har ingen given sluttid.

Ända till på lördag har det lokala tunnelbanebolaget i Bryssel varslat allmänheten om att stationen vid toppmöteslokalen kan vara stängd.

Många ledare varslar om att de är väl förberedda på en långsittning.

– Jag har sovit bra, så jag kommer nog kunna vara tuff, säger Litauens president Gitanas Nauseda på väg in till mötet.

– Om det tar några dagar och några nätter så är jag redo, lovar Frankrikes Emmanuel Macron.

En kopp kaffe?

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel säger sig vara övertygad om att göra framsteg under "kommande timmar och dagar", men lägger redan nu in en brasklapp.

– De sista stegen till att nå en uppgörelse är de svåraste att ta, säger Michel – vars företrädare på posten, landsmannen Herman Van Rompuy, under den senaste budgetförhandlingen 2012–13 behövde ytterligare ett toppmöte för att komma i mål.

Långtidsbudgeten gäller för åren 2021–27 och lägger ut ramarna för vad som ska läggas på de olika ansvarsområdena. Mycket domineras fortsatt av jordbruk och regionalstöd som vardera får omkring en tredjedel av totalsumman.

Storleken är rejäl. Över de sju åren ska EU-länderna gemensamt pytsa in motsvarande 11 500 miljarder svenska kronor.

Alldeles lagom, tycker EU-kommissionen, som gärna översätter summorna till att motsvara en kopp kaffe om dagen för unionens 450 miljoner invånare.

För mycket, tycker dock Sverige, som flitigt påpekar att man är en av dem som betalar in mer till EU-budgeten än vad man får tillbaka i olika former av stöd.

Kompensation

Mothugg kommer emellertid från andra länder som tycker att man i så fall kan räkna på flera sätt.

– Vi är också nettobetalare, fast vi bidrar inte med pengar utan med folk. Vår arbetskraft har flyttat utomlands och bidragit till andras tillväxt. Då tycker jag att vi också kan ha rätt till kompensation, säger exempelvis litauiske Nauseda.

Flera parallella förhandlingsstrider ska utkämpas på toppmötet.

Själva storleken är ett givet tvisteämne. Där står Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna i ena ringhörnan och vill ha en så smal budget som möjligt, kring motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst, BNI.

Charles Michel har lagt fram ett bud på 1,074 procent, vilket den "sparsamma fyran" tycker är för högt.

Merkel och Macron

En nyckelroll i diskussionerna kommer som vanligt att spelas av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Merkel lutar mer åt den svensk-nederländska linjen.

– Från Tysklands sida är vi ännu inte nöjda med förhandlingsläget. Vi anser att balansen ännu inte finns där för nettobetalarna, säger hon på väg in till mötet.

Macron vill gärna ha en fylligare budget – framför allt på jordbrukssidan

– Det är den gemensamma jordbrukspolitiken som föder européerna och Europa. Det är också en politik som vi håller på att förändra och vi måste se till att den förändringen får tillräckligt med resurser, säger Macron på väg in till toppmötet i Bryssel.

Fakta

Fakta: Toppmötet i Bryssel

EU-ledarnas toppmöte i Bryssel på torsdagen blir det första sedan Storbritanniens utträde och samlar stats- och regeringscheferna från EU:s 27 medlemsländer.

Till skillnad mot ordinarie möten finns bara ett ämne på dagordningen: att enas om EU:s långtidsbudget för åren 2021–27.

Mötet inleds klockan 15 med ett tal från EU-parlaments talman David Sassoli, varpå själva toppmötet kommer igång runt 15.30. Därefter ges alla länder chansen att uttrycka sin syn på budgeten, innan mötet väntas övergå i förhandlingar, sannolikt i olika mindre format.

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel siktar på att fortsätta ända till en uppgörelse är klar. Om oenigheten är stor kan dock ännu ett extrainsatt toppmöte komma att behövas.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Toppmötet i Bryssel

Här är grunderna i kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel om ny långtidsbudget för åren 2021-27:

BudgetkapitelMichels förslagjämfört med 2014-20Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin149,5+28,5%Sammanhållning och värden380,1-1,9%Naturresurser och miljö354,1-11,4%Migration och gränsförvaltning21,9+117,8%Säkerhet och försvar14,3+627,6%Grannländer och omvärlden101,9+5,8%Europeisk offentlig förvaltning73,1+3,3%Totalt1 094,8+1,2%

Alla summor är i miljarder euro. Budgetkapitlet sammanhållning och värden är i huvudsak olika former av regionalstöd. Under naturresurser och miljö ligger all jordbrukspolitik.

Källa: EU-parlamentet.

 

Visa mer...