"Det är en större utmaning kring nyanlända"
Alla som är med i ett svenskt friidrottslandslag måste genomgå en antidopningsutbildning i form av en föreläsning och ett enklare skriftligt test, förklarar Stefan Olsson.
Men att ta del av en utbildning och att tillgodogöra sig informationen från densamma går inte nödvändigtvis hand i hand.
– Visst, man kan sitta på föreläsningar i timmar och svara på ett antal frågor, men innebär det att man har förstått? Självklart finns det mer att göra där, och kanske framför allt kring våra nyanlända som bland annat har språkliga barriärer, säger Stefan Olsson.
Fallet Robel Fsiha – EM-guldmedaljören i terränglöpning vars A-prov innehöll en förbjuden substans – har riktat ljuset på en delikat fråga: Hur fungerar integrationen inom svensk friidrott?
Ska ses över
Fyra av de fem mest uppmärksammade dopningsfallen inom svensk friidrott de senaste åren – kulstötaren Niklas Lindstedt är undantaget – gäller utlandsfödda långdistanslöpare.
Förutom Fsiha, som kom till Sverige som flykting från Eritrea 2013, handlar det om Adil Bouafif (från Marocko) som testades positivt för epo 2014, Abeba Aregawi (Etiopien), som testades positivt för meldonium 2016 (men friades senare på grund av oklarheter kring reglerna) och Meraf Bahta (Eritrea), som stängdes av i ett år efter tre missar i vistelserapporteringen 2018.
– Fyra av de här fallen handlar om aktiva med den bakgrunden. Så det är ändå signaler till oss att det är här de största utmaningarna verkar finnas. Precis som att de är långdistansrelaterade, och att det i de flesta fallen också verkar som att testerna, och förseelserna, har skett utomlands, säger Stefan Olsson.
– Om det hade varit på 80-talet så hade vi kanske sagt att vi hade problem med en annan grengrupp. Då handlade det framför allt om kastare som befann sig i USA för studier.
Rimlig analys
Därför har Svenska friidrottsförbundet, efter fallet med Fsiha, gett förbundets medicinska kommitté och landslagsavdelningen, med förbundskapten Karin Torneklint i spetsen, i uppdrag att se över hur man kan stärka antidopningsarbetet ytterligare.
– Vi vet inte exakt var det landar, men nu fick vi ytterligare en förseelse och utifrån det fick medicinska kommittén och landslagsavdelningen i uppdrag att se över hur vi kan säkerställa att vi gör ännu mer rätt framöver, säger Stefan Olsson.
Norska medeldistansstjärnan Filip Ingebrigtsen säger i en intervju att det svenska förbundet verkar ha agerat naivt med de utländska löparna. När det kommer in utländska löpare "som inte har svensk och norsk kultur, uppväxt och moral" har idrottsförbunden ett ansvar att utbilda dem, säger Ingebrigtsen bland annat.
Stefan Olsson tycker att det är en rimlig analys från norrmannen.
– Absolut. Vi vill ju vara ett öppet, inkluderande och välkomnande landslag. Och det är klart att det är skillnad om man har vuxit upp i Sverige från början, med de signalsystem och den information och kunskap som vi har här.
– Det är ingen garanti, men man har andra förutsättningar än om man kanske har flytt från ett land, man är kanske inte utbildad och man kanske inte kan förstå på samma sätt. Självklart är det en större utmaning kring nyanlända på det sättet, säger Stefan Olsson.