Ekonom: Ränteprognosen jättekonstig

Politikerna ska hålla sig borta från Riksbankens räntepolitik. Det är sedan gammalt en oskriven gyllene regel – Riksbanken ska agera självständigt.

Att regeringen då, efter år av minusränta ha kommit upp på noll sedan Riksbanken nyligen höjt den, spår en sänkt styrränta ner till minus igen ter sig mycket anmärkningsvärt, anser Robert Bergqvist.

– Det är i ögonfallande att de säger att räntan ska ner på minus, säger Robert Bergqvist som även får visst medhåll från andra bedömare.

Visserligen inte helt ologiskt, menar Bergqvist, eftersom regeringen samtidigt spår att inflationen kommer att falla till strax under 1,5 procent, en bra bit under Riksbankens inflationsmål. Han tycker däremot att finansdepartementets ekonomer verkar leva kvar i gamla modeller. Ganska många ekonomer, däribland honom själv, tycker att minusräntan på många vis varit skadlig för ekonomin. Genom prognosen legitimerar nu ekonomerna på departementet, inklusive finansminister Magdalena Andersson (S), att minusräntan är bra, resonerar Bergqvist.

Finansministerns ekonomer tonar dock för TT ner den negativa ränteprognosens betydelse. Den beror på att regeringen inte lagt in att reformutrymmet används till nya satsningar framöver. Det gör att finanspolitiken i prognoserna ser mer åtstramande ut än vad den blir, vilket då skulle öppna för att Riksbanken stimulerar med lägre ränta i stället.

Robert Bergqvist anar att finansdepartementet, om ekonomin utvecklas sämre än väntat, genom att spå minusränta kan peka på en syndabock i form av Riksbanken om allt går över ända. Det vill säga, regeringen kan ungefär ropa: Det är inte vårt fel att ekonomin går åt skogen, det är Riksbanken som felar genom att inte sänka räntan.

– Det här kan vara någon att skylla på om konjunkturen skulle vika mer, säger Bergqvist.

Egentligen tror han inte att det finns någon sådan taktik bakom prognosen.

– Men jag förvånas ändå över den, säger han.