EU vill begränsa gummi på konstgräsplaner

Plast i naturen orsakar stora problem för djur, människor och miljö. Och i enlighet med EU:s plaststrategi som lanserades 2018 klubbades i våras ett förbud av engångsartiklar i plast igenom.

Näst på tur står nu de av naturen icke nedbrytbara mikroplasterna – där fotbollens konstgräsplaner visat sig vara en stor utsläppskälla.

I medier, även hos TT, har det rapporterats om ett totalförbud för själva konstgräsplanerna från 2022. Det stämmer inte. Strategin gäller de material som används för att underhålla konstgräsytorna, exempelvis gummigranulat. Hur starka begränsningar sådana material kommer att mötas av är ännu inte klart.

– Ett totalförbud skulle vara katastrofalt för oss, det skulle knappt gå att bedriva någon verksamhet, säger Mikael Sörnäs, chef för ungdom och akademi hos Brommapojkarna (BP).

Sörnäs påpekar dock att frågan är hypotetisk eftersom det redan nu jobbas med alternativa material.

De gummigranulat som används som ifyllnad sprids med väder och vind och med spelarnas kläder och skor. En del av det kan innehålla särskilt farliga ämnen och i januari i år föreslog Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) därför att sådana typer av avsiktligt tillsatta mikroplaster bör förbjudas eller begränsas.

– Någonting behöver göras, för de bryts ju inte ned och i slutändan hamnar en stor del i havet samtidigt som det ju kan vara farliga ämnen som knyts till dem, säger Mark Marissink, biträdande enhetschef vid miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket.

Hur stor mängd granulat som sprids årligen vet man inte, men då Naturvårdsverket utrett saken konstateras att det handlar om stora volymer.

– Det är bland det vanligaste jag får höra av nya föräldratränare, att de små svarta och gröna plupparna följer med hem och överallt, säger BP:s Mikael Sörnäs.

Totalt finns över 1 000 konstgräsplaner i Sverige och över dem uppskattas mellan 1 640 och 2 460 ton granulat strös ut varje år.

En riskbedömning och socioekonomisk analys av förslaget genomförs nu av ECHA:s kommittéer där svenska Kemikalieinspektionen deltar från svenskt håll.

Parallellt har även ett så kallat offentligt samråd inletts där allmänheten fram till den 20 september kan lämna sina synpunkter. Bland andra har Uefa och ett antal av dess medlemsförbund, däribland Svenska fotbollförbundet (SvFF), bidragit till informationsinsamlingen.

De ser gärna en övergångsperiod till nya material framför ett totalförbud, och enligt Lars Ekholmer, ordförande i SvFF:s anläggningskommitté har man varit lyhörda. "Det känns bra att ECHA tagit till sig våra inspel", säger han i ett .

ECHA:s slutgiltiga slutsatser ska lämnas över till kommissionen våren 2020 som därefter beslutar om de ska gå vidare och lägga fram ett ändringsförslag av EU:s kemikalielagstiftning REACH.

Men innan det når unionens lagstiftande organ ska dock ändringförslaget åter granskas, då av den så kallade REACH-kommittén.

Först om några år kan ny lagstiftning eventuellt vara på plats.