Expert: Macrons uttalande en bomb

Historiskt har den franska kärnvapendoktrinen gått ut på att vapnen bara ska användas för att skydda Frankrike. President Emmanuel Macron öppnar nu upp för att även skydda Europa, vilket enligt Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI, är stora nyheter.

– Om USA nu skulle vända Europa ryggen, vilket fler och fler oroar sig för, skulle vi stå utan skydd. Att då sträcka ut det franska kärnvapenparaplyet över Europa är en enkel lösning som tidigare verkat osannolik, även om det förekommit en del antydningar.

TT: Vilken grund har oron för att USA skulle vända Europa ryggen?

– Trump har flera gånger skickat signaler om att vi inte kan lita på amerikanska säkerhetsgarantier, och många anser att det börjar bli dags att tänka på en plan B. Macrons linje är ett exempel på det, säger Robert Dalsjö.

Det var vid ett tal till nyutexaminerade militärofficerare i Paris på fredagen som Macron lade fram sin kärnvapenstrategi.

– Frankrikes vitala intressen har nu fått en europeisk dimension. Även om vi fortfarande är beroende av en stark allians med USA beror också vår säkerhet på en större kapacitet för självständigt europeiskt agerande, sade Macron.

Robert Dalsjö liknar Macrons budskap med när han i november förra året skapade rubriker genom att säga att Nato är "en hjärndöd allians".

– Då släppte han en bomb innan Natomötet i december. Nu släpper han en bomb innan den stora säkerhetskonferensen som drar igång i München nästa vecka, säger Robert Dalsjö.

TT: Vad vill Macron med sina uttalanden?

– Han vill att det ska hända något. Tidigare har han gett uttryck för frustration över att de strukturer vi litat på för Europas säkerhet i snart 70 år faller sönder, utan att någon gör något åt det.

I talet sade den franska presidenten att de länder som vill kan få knytas till provsprängningar som Frankrike genomför, och han öppnade också för att låta andra länder delta i övningar med franska kärnvapen. Robert Dalsjö utesluter inte att Sverige kan samarbeta militärt med kärnvapenmakter.

– När regeringen i juli förra året valde att inte underteckna FN-konventionen om förbud mot kärnvapen var en del av motiveringen att det hade kunnat störa våra militära samarbeten. Men ett eventuellt deltagande blir alltid en politisk fråga, säger han.