Expert: Tingsrätten gjorde rätt

Annika Norée, som forskat på just polisers rätt att använda våld, gjorde redan under förundersökningen ett utlåtande om skjutningen för försvarets räkning, där hon bedömde att inget brott hade begåtts av poliserna.

Likt tingsrätten anser hon att poliserna har skjutit i ett så kallat inbillat nödvärn under hela förloppet – till skillnad från åklagaren som ansåg att de två skott som träffade Eric Torell i ryggen inte var inom ramen för nödvärnsrätten.

– Det är helt verklighetsfrämmande att dela upp ett sådant här kort scenario som det handlar om. Det kan ha varat så kort som tre sekunder, och att då dela upp det och säga att vi godtar tjugotre skott men inte två, är ett orimligt resonemang.

Hon poängterar också att poliserna faktiskt slutade skjuta när de uppfattade att hotet, även om det var inbillat, var avvärjt.

– Vad jag kan tänka är att även om de då var livrädda och stressade och hade tunnelseende och allt det, så har de i någon bemärkelse faktiskt haft verkanskontroll. De har slutat skjuta så fort hotet inte har förelegat. Så som jag ser det har de inte gjort fel. Det handlar om ett godtagbart misstag och tingsrätten har gjort en korrekt bedömning, säger Norée.

Även polisforskaren Stefan Holgersson väntade sig att tingsrätten skulle fria poliserna. Han saknar dock en bredare diskussion om polisens förutsättningar i dag, som enligt honom kan vara del i förklaringen till polisens dödsskjutningar.

– På så sätt är denna rättegång ganska typisk, att det alltid blir fokus på personalen längst ut, på deras eventuella felaktiga beteende och inte på det som skapar förutsättningarna för dem, säger han.

Han publicerade tidigare i år en rapport där polisens våldsanvändning och förmåga till konflikthantering undersöks. I den kritiseras bland annat skjututbildningen, som Holgersson anser har för mycket fokus på träning inför extrema händelser, som terror. Vardagliga konfliktsituationer får mindre utrymme – vilket kan ha lett till att fler människor skjuts till döds av polis.

– Det gäller även omsättningen på personal, och att det är väldigt ung och oerfaren personal ute. Man behöver lyfta fram sådana strukturella problem, men det görs inte. Sedan kan inte utföraren avskrivas från allt ansvar och skylla på ledningen, men att det blir ett sådant fokus på utföraren längst ut på linjen är ett jätteproblem för svensk polis.

Enligt Polisförbundets ordförande Lena Nitz har händelsen väckt många reaktioner inom poliskåren.

– Det som hände har påverkat många kollegor eftersom ingripandet fick ett sådant tragiskt slut. Nödvärnssituationer är något alla poliser kan vara med om när som helst och man känner att det här kunde ha varit jag, säger hon.

Nitz är positiv till att händelsen har blivit grundligt utredd och rättsligt prövad – för alla berörda parters skull.

– Det är viktigt för såväl familjen som för mina kollegor. Jag tycker att tingsrätten har förstått svårigheten i en otroligt pressad situation. Läser man domen inser man hur komplext polisarbete kan vara.

Hon menar att fallet i framtiden kan komma att användas i utbildningssyfte.

– Vi kommer att analysera domen och se vad vi kan lära oss av det här. Den här typen av situationer är otroligt komplicerade, men naturligtvis måste man få så mycket och bra utbildning det bara går, säger Lena Nitz.