Filmrecension: Storslagen lekpark utan känsla

"Drömparken" siktar högt men ambitionerna dränks i visuellt tjatter och oklara riktningar.

Filmrecension • Publicerad 10 april 2019

Den mycket påhittiga June har ett ständigt pågående byggprojekt i inledningen av "Drömparken". Pressbild.Foto: Paramount

Historien om den lilla June som tillsammans med sin mamma fantiserar ihop en fantastisk nöjespark, full av magiska djur och invecklat spektakulära attraktioner är på pappret inte så tokig. I inledningen av "Drömparken" sjösätter dessutom June en egensnickrad åkattraktion i härligt analog anda rakt igenom hela grannskapet, planerad och utförd genom noga koordinerad medverkan av alla kompisarna.

Det börjar alltså lovande i Paramount Animations nya satsning. Men när Junes mamma insjuknar och June blir väldigt orolig, samtidigt som det visar sig att parken verkar finnas på riktigt blir ambitionerna för stora.

Annons

"Drömparken" vill gärna vara en storslaget komplex och psykologiskt insiktsfull "Insidan ut"-upplevelse. Det brassas på med udda figurer och storslagna scener i högt tempo. Men resultatet blir förvånansvärt platt och oengagerande, trots att animationen är helt ok.

Kanske beror det på att filmens ursprungliga regissör tvingades lämna projektet i förtid. Hur som helst känns upplevelsen som att ha löst biljett till en ståtlig berg- och dalbana men snöpligt nog ha hamnat på en ofärdig karusell istället.

Miranda Sigander/TT

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons