Finansministern vill se skattehöjningar

Statsbidragen till kommuner och regioner kan redan i vårändringsbudgeten behöva höjas ovanpå tillskottet på fem miljarder i höstbudgeten, enligt Magdalena Andersson.

– Men vi måste också se vad som händer med konjunkturen och vad som händer med kommunernas skatteintäkter. Jag kommer med nya prognoser efter årsskiftet och där kommer kommunernas skatteintäkter vara viktiga, säger hon.

Hon utlovar även en översyn av hur stor andel av kommunbidragen som ska vara generella och hur stor andel som ska vara riktade.

– Absolut. Där tog vi ju redan i höstas flera steg när vi slog ihop många mindre statsbidrag till skolan till ett större jämlikhetsbidrag. Det vill jag göra mer av, för när kommunerna är i ett läge där man har ganska tuffa ekonomiska tider är det viktigt att vi gör det så enkelt som möjligt för kommuner och landsting att använda det stöd som kommer från staten.

Samtidigt brottas regeringen med en försvagad konjunktur, globalt och i Sverige. Och det går inte att avföra riskerna för en hård brexit utan avtal och ett handelskrig som spårar ur, även om riskerna har dämpats på senare tid.

– Det är ett ovanligt svårbedömt läge i och med att riskerna är så stora, säger Andersson.

Hon tycker det var lite väl svarta rubriker i höstas.

– Ett tag såg det ju ut som att Sverige stod på randen till en kollaps.

Men beredskap finns om läget skulle förvärras.

– Om du behöver sätta in konjunkturstimulanser är det klart att Riksbanken har mindre förutsättningar än de haft i många tidigare nedgångar. Då skulle finanspolitiken behöva ta ett större ansvar, säger Andersson.

Som finansminister i en rödgrön minoritetsregering – vars existens trots två stödpartier i riksdagen bygger på att oppositionspartierna inte samarbetar för att fälla regeringen – har Andersson kompromissat fram två budgetar sedan det snart ettåriga januariavtalet satte punkt för ett utdraget politiskt dödläge.

Resten av mandatperioden lär inte bli någon dans på rosor heller. En lång rad känsliga frågor bland de totalt 73 punkterna i januariavtalet återstår att lösa före valet 2022.

Bland annat har det utlovats "en omfattande skattereform". Den ska ge ökad sysselsättning och sänkt skatt på jobb och företagande. Den ska bidra till klimat- och miljömål, stärka landets konkurrenskraft och utjämna ekonomiska klyftor. Andra mål är långsiktigt tryggad välfärd, lägre marginalskatt, färre som betalar statlig inkomstskatt, minskad skuldsättningen bland hushåll och skatteförändringar som får bostadsmarknaden att fungera bättre.

Det flaggas även för en bankskatt i januariavtalet, som Andersson vill ha för att finansiera satsningar på försvaret.

– Jag ser inte framför mig en skattereform där den samlade skattenivån kan minska, säger Andersson om ambitionerna.

– Nästa år är första året där 40-talisterna börjar fylla 80 år. Samtidigt är 90-talisterna, som också är stora kullar, i barnafödande ålder. Så att bygga ut och ha finansiering till välfärden kommer ju att vara en av de stora utmaningarna för alla regeringar framöver.

En grön skatteväxling på 15 miljarder, som kan dra ned statens skatteintäkter, ingår också i januariavtalet.

– Den kommer vi behöva diskutera här om inte allt för lång tid. Och det är klart, det kommer att vara en svår nöt att knäcka, säger Andersson.

Andra politiskt svårknäckta nötter för regeringen och stödpartierna att hantera är arbetskraftsinvandringen, avregleringen av hyresmarknaden och nya turordningsregler i lagen om anställningsskydd (las), som kan behövas om parterna på arbetsmarknaden inte klarar av att göra upp om denna arbetsrättsligt laddade fråga.

Löftet om fler undantag från turordningsreglerna är enligt januariavtalet villkorat av att "balansen mellan arbetsmarknadens parter inte ska förändras". Denna formulering är central för finansministern.

– Vi hoppas att de kan komma överens, annars får vi se vad vi kan göra, säger Andersson om de kärvande samtalen mellan parterna i frågan.

– Det är inte frågan om försämrad arbetsrätt. Det är en förändrad arbetsrätt.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift i en faktaruta om när Magdalena Andersson var ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.