Fredspristagare: Macrons kärnvapenplan ett hot
Frankrikes president Emmanuel Macron betonade vikten av att begränsa kapprustningen i världen när han på fredagen presenterade sin kärnvapenstrategi inför blivande officerare i Paris.
Samtidigt lyfte han fram de franska massförstörelsevapnen som viktiga i avskräckande syfte. Han har tidigare godkänt en satsning på hundratals miljarder kronor för att modernisera de 300 kärnvapenstridsspetsar som landet har, och som är de enda i ett EU-lands ägo efter det brittiska utträdet.
I sitt tal öppnade han för ett europeiskt samarbete kring den franska arsenalen.
– Jag reagerar framför allt på förslaget om att bjuda in europeiska stater till en, vad han kallar, strategisk dialog om hur franska kärnvapen kan skydda Europa, och om att till och med låta andra länder delta i övningar med franska kärnvapen. För mig är det ett tecken på att Frankrike vill skapa ökat stöd i Europa för franska kärnvapen, säger Beatrice Fihn, som tog emot Nobels fredspris 2017 i egenskap av generalsekreterare för antikärnvapenorganisationen Ican.
– Det kan också ses som ett försök att på sikt få andra länder att dela på kostnaden för kärnvapnen.
"Oroväckande"
Beatrice Fihn efterfrågar ett tydligt besked från Sverige om hur man ställer sig till Frankrikes förslag om samarbete.
– För oss är det nu väldigt viktigt att vi får svar från försvaret och regeringen om Sverige kommer eller inte kommer att delta i operationer eller samarbeten som involverar massförstörelsevapen.
Att som Macron tala om säkerhet och kärnvapen i samma mening går inte ihop, anser hon.
– Avskräckning innebär i praktiken ett hot om att använda kärnvapen, att vara beredd att använda kärnvapen. Så om man deltar i det är man alltså redo att massmörda civila med radioaktivt nedfall.
Macrons retorik är särskilt oroväckande i en tid där agerandet från länder som USA, Ryssland och Nordkorea tyder på en ökande acceptans för kärnvapen, säger Beatrice Fihn.
– Att i det läget utöka kärnvapenprogram, börja öva mer, involvera fler länder, ökar risken för olyckor, missförstånd, felbedömningar som i slutändan kan leda till kärnvapenanvändande.
Kräver svenskt besked
TT: Men har Europa verkligen råd att avsäga sig kärnvapen när andra länder rustar upp?
– 185 länder i världen har inte kärnvapen, det är bara nio länder som har det. Så normen är ju att inte ha kärnvapen.
– I ett läge där några länder går åt fel håll så ska inte länder som Frankrike följa efter. I stället måste de ta tydlig ställning för multilateralism och samarbete, och för att reducera hotnivåerna. Då måste man börja jobba för nedrustning och försvara nedrustning.