Annons

Ja till lokal mat – men i Växjö har tillagningsköken blivit färre

Alla partier vill, när frågan ställs generellt, satsa på lokala kök för skolor och äldreboenden.
Det kan tyckas gå stick i stäv med utvecklingen i Växjö kommun. Det blågröna styret har under mandatperioden infört en ny måltidsorganisation med färre tillagningskök.
Växjö • Publicerad 28 augusti 2018

Både Per Schöldberg (C) och Catharina Winberg (M) svarar undvikande på frågan om de ångrar de förändringar som gjorts.

– Vi måste få utvärdera det här, säger Catharina Winberg (M), ledamot i KSOP, utskottet som har det politiska ansvaret för måltidsorganisationen.

Annons

Det är många aspekter som ska vägas in, anser hon. Exempelvis att man vill laga mat från grunden och erbjuda flera rätter att välja på. Det kan de riktigt små köken ha svårt att uppfylla, menar hon.

Centern säger i sitt svar att Växjö har över hundra kök och att man därmed kan ”med trovärdighet säga att vi satsar på lokala kök”. Men bara hälften av kommunens 105 kök är tillagningskök. Resten är mottagnings- eller serveringskök.

Kan ni då säga att ni satsar på lokala kök?

– Ja, det tycker jag, säger Per Schöldberg (C), ordförande i KSOP.

– Jag menar att det i vissa fall är bättre med ett serveringskök om maten kommer från ett kök med utbildade kockar som kan laga maten från grunden.

Hans uppfattning är att man minskat användningen av halvfabrikat i den nya måltidsorganisationen. Det kräver både kompetens och utrustning. Även Catharina Winberg betonar personalens kompetens.

– Vi har höga målsättningar när det gäller kvaliteten på maten, säger hon.

Färre tillagningskök har varit en tydlig strategi i den nya sammanhållna måltidsorganisationen som infördes 1 januari 2015.

Målet var att få en effektivare organisation och billigare mat för förskolebarn, skolelever och äldre genom att tillagningen samordnades. Hundratalet kök skulle organiseras om och små kök med färre än 120 portioner om dagen skulle förvandlas till mottagningskök eller serveringskök.

Så mycket billigare har det inte blivit. Kommunrevisionen har kunnat konstatera att den planerade besparingen inte kunnat genomföras och satt press på politikerna att budgetera vad det verkligen kostar.

Annons

– Jag kan vara ödmjuk i den här frågan och säga att när vi drog igång det här så skulle vi gjort en noggrannare analys. Vi hade en ambition, utan att ha målbilden riktigt klar, säger Per Schöldberg.

Standarden i de olika köken varierade mycket när organisationsförändringen inleddes, poängterar han. På en del ställen var standarden riktigt dålig.

Idag finns 53 tillagningskök där de tio största tillagar nästan hälften av portionerna. I andra änden finns 20 lokala kök som producerar färre än den ursprungliga målsättningen på 120 portioner om dagen.

Kommer de små tillagningsköken på landsbygden, som i Kalvsvik, Dädesjö, Ör och Uråsa, att få vara kvar?

– Idag finns ingen diskussion om stora förändringar. På sikt står vi inför investeringar och måste väga investeringen mot vad som är bästa lösningen, säger Per Schöldberg (C) som än en gång markerar sin ödmjukhet i frågan:

– Kompexiteten i att servera 22 000 måltider varje dag är betydande.

Socialdemokraterna har varit kritiskt till den nya måltidsorganisationen. Frågan är vad partiet tänker göra åt saken om man får makten efter valet:

– Det kan jag inte säga på rak arm, säger Malin Lauber (S).

– Man har byggt in sig så att man inte längre kan laga mat i alla kök. Samtidigt är det en otroligt komplex verksamhet som måste vara både ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Det är inte möjligt att laga mat överallt.

ALLA ARTIKLAR OM VALET HITTAR DU HÄR.

Kerstin HaggrenSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons