Små maktkretsar ger risk för korruption

– Jag tror att det finns många dåliga beslut som fattas i tron att man gör både lokalsamhället och den egna organisationen en tjänst, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare vid Institutet mot mutor (IMM), till TT.

Enligt åtalet har Kindberg, och en man anställd på byggföretaget Peab samt en transportföretagare från Sollefteå, fört ut mer än 15 miljoner kronor från det kommunala bostadsbolaget Östersundshem. Pengarna har sedan, via Peab och transportföretaget, slutligen mestadels hamnat hos fotbollsklubben Östersunds FK.

Ångermanlands tingsrätt dömde på tisdagen Kindberg till tre års fängelse samt näringsförbud i fem år. De andra två männen dömdes till två respektive två och ett halvt års fängelse.

Domen kommer att överklagas.

Engstam Phalén påpekar att korruption och ekonomiska oegentligheter finns på alla nivåer i samhället. Men något typiskt svenskt är att det ofta handlar om vänskapskorruption och svågerpolitik.

Då finns det faktorer i mindre orter och kommuner som kan öka riskerna.

Antalet personer som har makt och inflytande är exempelvis färre på en mindre ort, och möjligheterna att en och samma person blandar ihop sina olika roller ökar därför.

– När man sammanblandar väldigt många olika relationer och när det finns olika tillfällen till att sammanblanda intressen, många olika överlapp – då uppstår speciella risker, säger Engstam Phalén.

Claes Sandgren, professor i civilrätt och tidigare ordförande i IMM, håller med. Han pekar också på att personkretsarna är mindre på små orter och tar kommunpolitiker som exempel.

– Många sitter i nämnder som ska styra de kommunala bolagen samtidigt som de sitter i bolagen, säger han till TT.

Dessutom, påpekar Sandgren, är relationerna mellan politiker, höga tjänstemän och företagare ofta mångåriga i mindre orter.

– Det kan innebära att en professionell relation kan få privata inslag eftersom det är ofrånkomligt att man lär känna varandra. Det kan ju påverka beslutsfattandet, exempelvis vid upphandlingar.

Natali Engstam Phalén tror att korruptionen i stor utsträckning kan förklaras av en kombination av omedvetenhet om regelverket och fartblindhet.

– Man gör något litet först och ser att det funkar, och sedan blir man fartblind.

I fråga om vilken moteld som behövs nämner hon höjd kunskapsnivå, mer mod och vilja att prata om jobbiga ämnen samt öppenhet och transparens i systemen. Hon tror också att mer uthålligt granskande journalistik är viktig.

Även Claes Sandgren tror att lokaljournalistiken behövs för att avslöja korruption, och därför ser han de minskande resurserna för sådan journalistik som problematisk.

– Det tror jag absolut påverkar möjligheterna till granskning.