Provproffsen förstör inte för andra
Ingen kan säga hur många de är, personerna som gång på gång gör högskoleprovet för att få sin förmåga till höga resultat bekräftad.
– Det är svårt, det har inte gjorts någon studie och vi har inga uppgifter om att det just skulle vara äldre som gör provet för skojs skull. Men vi vet att det finns en andel som inte primärt gör det för att söka in till en utbildning, säger Per-Erik Lyrén, projektledare på Umeå universitet.
Den 6 april ska mer än 67 000 personer göra högskoleprovet. Vissa går dit med en känsla av att det är på liv och död, för här avgörs vilken utbildning du kommer in på. Andra gör det för skojs skull – att få full pott kan stärka självkänslan.
Flest högskoleprov, 61 stycken, har en 75-årig kvinna gjort. Näst flest, 33 stycken, har en 52-årig man avverkat. Den allra äldsta provdeltagaren hittills var 93 år.
– Rent formellt är ju högskolan inte stängd för någon, du kan ju börja när du är 70 år eller ännu mer. Därför finns det ingen övre åldersgräns på högskoleprovet, säger Per-Erik Lyrén.
Äldst är bäst
Den äldsta åldersgruppen, 40 år och däröver, är den som klarar provet bäst. I höstas fick denna grupp 1,11 i medelvärde. Det kan jämföras med 21–24-åringarna som fick det sämsta snittresultatet, 0,84.
Det som höjer de äldsta deltagarna är resultaten i de verbala delarna, det vill säga svensk ord- och läsförståelse samt engelsk läsförståelse.
– Det största enskilda ålderssambandet är i orddelen, vilket det finns logiska förklaringar till. När det gäller den matematiska delen finns det inget entydigt samband överlag, säger Per-Erik Lyrén.
Gruppen 40 plus är förhållandevis liten, bara 2,5 procent av deltagarna är så gamla.
Resultatet justeras
Per-Erik Lyrén kan lugna dem som är oroliga över att råka ha oturen att göra provet samtidigt som ovanligt många högpresterande konkurrenter.
– Du får samma resultat oavsett om gruppen är relativt låg- eller högpresterande, för det justerar vi för. Dels används referensgrupper, dels tittar vi på liknande uppgifter som använts vid olika provtillfällen, som vi vet kan antas fungera likadant över tid.
Och de som gör provet för skojs skull är inte med och konkurrerar om utbildningsplatser, påpekar han.
Precis som att det finns skillnader mellan yngre och äldre finns det också skillnader mellan mäns och kvinnors resultat. I genomsnitt klarar männen både de matematiska delarna och engelskdelen bättre än kvinnorna.
– På totalen är det killar som lyckas bäst, säger Per-Erik Lyrén.
