Så kan IS-återvändare hanteras i Sverige
Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu gav i fredags beskedet att man inom kort ska börja skicka tillbaka tillfångatagna IS-terrorister till deras hemländer. För Sverige rör det sig enligt terrorforskaren Hans Brun om ett dussin svenskar som myndigheterna uppges ha bra koll på.
Men hur bör man gå till väga för att hantera personer som dessa om de inte går att dömas för brott? Enligt Christoffer Carlsson, som forskar om våldsbejakande extremism vid Stockholms universitet, finns lite forskning om vad faktiskt fungerar.
– Den ömma punkten är var man ska man börja. Ska man börja med att komma till rätta med ideologin och de religiösa motiven? Eller ska man börja i det praktiska arbetet och att se till att personen har en strukturerad vardag?
Kombinera
Oavsett vilket så bör sådana åtgärder kombineras, anser Christoffer Carlsson. Forskningen visar att när motiverande insatser som avradikalisering sker i samband med sociala insatser, som stöd från socialtjänst och hjälp att bearbeta trauman, har det fått effekt, säger han.
– Men det är ju en politisk fråga, och det kostar pengar.
Rafi Farouq är verksamhetschef på resurscentret Safe Space på Flamman i Malmö, en avhopparverksamhet mot våldsbejakande extremism. För personer med en så fast övertygelse som vissa IS-anhängare har är det för honom tydligt var man måste börja.
– Då är det inte fråga om att bara förse dem med en bostad så att de kan komma på fötter, utan för de mest ideologiskt övertygade måste man jobba på ett djupare plan, ofta teologiskt, säger Rafi Farouq.
Safe Space börjar det arbetet med en utfrågning av personen i fråga.
– Därifrån börjar man sedan dekonstruera deras åsikter och idéer, och visa på fakta. Då har vi med imamer med riktig akademisk kunskap inom islam och går igenom del för del, säger Farouq.
Möta med religion
I fallet med IS-återvändare handlar det alltså om att visa att de feltolkar koranen för att kunna möta deras åsikter, säger han.
– Hur sanktionerar du självmord? Hur sanktionerar du attacker mot civila? När de kommer med sina argument gäller det att dekonstruera dem inom religionen, säger Farouq.
Safe Space har inte arbetat specifikt med IS-återvändare i Malmö, med det har de gjort i det internationella arbetet, i England, Norge och Belgien, säger Rafi Farouq.
TT: Funkar det?
– Ja. Den tro de har är väldigt stark, och de religiöst övertygade är intresserade av att följa religionen på rätt sätt. Och när de väl får reda på att de tolkat den fel, då blir de ganska rädda och ödmjuka i processen och vill förändras.
Enligt Christoffer Carlsson kan det i vissa fall slå tillbaka när man försöker få människor att ändra uppfattning, men det är viktigt att försöka.
– Då är det bra att börja i de tveksamheter en individ redan har. Om det är något särskilt man ångrar eller som inte funkar bra. De stora utmaningarna är då att identifiera vad som är genuint eller inte.
Ideellt arbete
I Stockholm och Göteborg finns företaget "En annan sida av Sverige" som också arbetar med avhopparverksamhet för våldsbejakande extremism. Medgrundaren Geir Stakset pratar precis som kriminologen Christoffer Carlsson om kombinationen av sociala insatser och avradikalisering.
– Vi kopplar ihop personen med en imam, som kan religion, kultur och språk. Samtidigt har vi kunskap om antisociala beteendemönster, kan hjälpa till att stabilisera personen och få den att fungera utifrån de normer som vi har i samhället, säger han.
Företaget samarbetar med myndigheter som socialtjänst, polisen och kriminalvården,, och enligt Geir Stakset är det nu många som söker hjälp av dem.
– Det ringer från hela Sverige. Problemet är bara att om vi ska kunna hjälpa socialtjänsten behövs pengar, och där ska man nu spara in, samtidigt som fler väntas återvända. Just nu bygger det på ideella krafter och ett fåtal starka människor inom socialtjänsten.