Svenskarnas aktieägande minskar

En efter en av förvaltarna presenterade sin fond när Aktiespararna i Växjö höll sin Stora fondkväll. Per Andersson från Spiltans fonder för Småland, Daniel Sundqvist från Lennebo fonder, Sebastian Högnabba från FIM fonder och Elisabeth Hallman från Xact fonder berättade var och en för sig om sin produkt. Fördelar, riskspridning, storlek och inriktning.

En stor del av deras tal ägnades åt hur de slår index, alltså om de går bättre än snittet på börsen. Samt hur problemet med att hitta bra bolag löses. Frågor som handlar om vad det enskilda bolaget kan vara värt om tre år?

Daniel Sundqvist kunde inte låta bli att konstatera frågornas komplexa innebörd. Förutsättningarna är egentligen goda, men det går inte så bra för världen:

– Marknaden är konstig - Englands reporänta är till exempel den lägsta på flera hundra år.

Några aspekter på aktieägande togs inte upp. Den om att ägandet också handlar om att satsa pengar på lång sikt på något man tror på. Och inte heller om fondägandet för med sig ett ansvar för det enskilda företagets framtid.

För fondbolagen har möjlighet att som den direkta aktieägaren agera mer på bolagsstämmor? Och kanske agera i fler frågor än om olika vidlyftiga bonusprogram.

Fredrik Ekelund, ordförande för Aktiespararna i Växjö, konstaterar att den som äger aktier via fonder inte har ett ägaransvar. Man får inte agera själv utan måste gå via ombud, via fonden. Och han menar att det för den enskilde kan ha sina fördelar:

– Att äga fonder är ett bekvämt sätt att få tillgång till aktiemarknaden. Man får hjälp med omplaceringar och utan att behöva kunna så mycket. Men man får inte gå på bolagsstämman med mera.

Aktiespararnas medlemschef Claes-Göran Olsson har en tydlig syn på aktieägande:

– Ett spritt ägande är en fördel. På bolagsstämman har du en chans att få din röst hörd och du har rösträtt.

Finns det någon annan fördel med fondägande?

– Det kan vara svårt att komma åt utländska aktiemarknader. Men ett sätt är att köpa in sig i en fond, säger Fredrik Ekelund.

Nu äger allt färre svenskar aktier direkt. Märks det?

– Som förening tappar vi tyvärr medlemmar, säger Fredrik Ekelund.

De flesta personer äger aktier via PPM-systemet, alltså en del av det allmänna pensionssystemet. Man äger via olika fonder. Hur ser ni på det?

– Där vill vi att man ska göra ett aktivt val, säger Fredrik Ekelund.

Har det allt mindre aktieägandet med färre privatpersoner som ägare inneburit någon effekt för företagen?

– Det vet jag inte. Det kan vara så. Det som är värre är att fler och fler bolag blir utlandsägda. Det kommer advokater till bolagsstämmorna och säger nej till allt, säger Claes-Göran Olsson.

– Det finns ingen anledning för fondbolagen att vara en passiv placerare och svenska institutionella placerare har blivit bättre på det.

Har det utländska ägandet haft någon effekt på näringslivet?

– Ser man det som finansiella placeringar får man bristande långsiktighet och uthållighet. Det märks, säger Claes-Göran Olsson.

Från Aktiespararnas sida ser man det "ansiktslösa" ägandet som ett stort problem, vare sig det är kopplat till utländska ägare eller ej. Åsa Wesshagen, analytiker på Aktiespararnas kansli, skriver i ett mejl:

"Det är inte en fördel för bolagen att inte veta vilka dess ägare är. Om till exempel en stor del av aktierna ligger i en depå på en schweizisk bank, med den påföljd att bolaget inte har någon aning om vem eller vilka som ligger bakom så kan bolaget få problem i den mån styrelsen behöver stämma av med ägarna av bolaget innan någon för bolaget avgörande åtgärd vidtas".