Annons

Tvist mellan sameby och staten avgörs i HD

Rättsprocessen mellan Girjas sameby och staten kan inom kort få ett slut.
Tio år efter det att rättsprocessen drogs i gång kommer snart Högsta domstolens avgörande.
Jakt • Publicerad 2 september 2019
Vem har rätt att besluta om jakt och fiske i fjällområdena ovan odlingsgränsen? Den principiellt viktiga frågan tas upp i HD, som inleder huvudförhandling på måndag den 2 september. På bilden syns renar på berget Biergenis i Sorsele, Västerbotten. Arkivbild.
Vem har rätt att besluta om jakt och fiske i fjällområdena ovan odlingsgränsen? Den principiellt viktiga frågan tas upp i HD, som inleder huvudförhandling på måndag den 2 september. På bilden syns renar på berget Biergenis i Sorsele, Västerbotten. Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery/TT

Förhandlingen i HD inleds på måndagen och frågan som ska besvaras är huruvida det är Girjas eller staten som har bättre rätt till jakt och fiske i samebyns område – samt om samebyn eller staten ska få bestämma över upplåtelser av jakt och fiske i området.

Advokat Peter Danowsky som företräder Girjas har varit med redan från 2009 då stämningsansökan mot staten lämnades in.

Annons

– Det gjorde vi för att man behövde få det prövat rättsligt, vilken rätt har samebyn egentligen?

Det handlar i mångt och mycket om rennäringslagen från 1993, som säger att samerna inte har rätt att bestämma över jakt och fiske på samebyns område. I stället är det länsstyrelsen som bestämmer upplåtelse till allmänheten.

"Intrång i renskötseln"

När staten sedan bestämde att fritidsjakt och fiske skulle ges större utrymme innebar det en större belastning på området, säger Peter Danowsky.

– Det blev mer intrång i renskötseln och för samernas möjligheter att utöva jakt och fiske. Genom EU-rätten kom ytterligare belastning då det gjordes klart att bofasta EU-medborgare hade samma rätt som de som bodde i Sverige.

Grunden för att samebyn hävdar att man ska få bestämma över upplåtelse av jakt och fiske är det långvariga bruket av området, säger advokaten.

– Det är samer på området som genom hela historien har haft ensamrätt till jakt och fiske. Men staten säger nej; vi äger marken och då äger vi också jakt- och fiskerätten.

Advokat Hans Forsell företräder Justitiekanslern (JK) och staten i målet. Han hänvisar till en skrivning för statens syn på saken: "Statens inställning är att staten har markägarens jakträtt och fiskerätt på området, och att samebyn har en mera begränsad rätt att jaga och fiska", lyder den.

"Staten bestrider i viktiga hänseenden de påståenden som Samebyn gör rörande själva brukandet", står det i skrivningen. Man bestrider dessutom att det brukandet har lett till rätten att upplåta jakt och fiske till andra.

2016 kom Gällivare tingsrätt med sin dom.

I den fick 2016 Girjas fullt ut rätt för sina anspråk: samebyn har ensam rätt till jakt på småvilt och fiske i området, staten får inte upplåta jakt- och fiskerätt på området, men det får Girjas göra – utan statens samtycke.

Annons

Staten överklagade domen till hovrätten. Där fick samebyn en halv seger, säger Peter Danowsky.

– Den sade att jo, samerna har ensamrätt att jaga och fiska, men upplåtelserätten ingår inte i den rätten.

Viktigt avgörande i HD

Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter.

Förhandlingen i HD ska enligt tidsplanen pågå fram till den 10 oktober. En dom till fördel för Girjas kan även påverka andra samebyar, säger Peter Danowsky.

– Kan Girjas visa att man har jakt- och fiskerätten på sitt område kan det få betydelse även för andra samebyar, som beroende på hur HD formulerar sig eventuellt kan göra gällande samma sak. Men oavsett beslut kommer domen att ge vägledning för hur samerättsliga frågor ska bedömas.

Marc Skogelin/TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons