USA:s attack ett "fruktansvärt vågspel"
USA:s tillslag mot Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, har skapat politiska vågor världen över. Soleimani, som dödades under fredagen sågs som en hjälte i Irans kamp mot dess fiender och kallades ofta Irans näst mäktigaste person, efter landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.
– Man tar ut en av Irans mest populära politiska aktörer, säger Anders Persson, universitetslektor och statsvetare vid Linnéuniversitet.
Han pekar på att det är en väldigt stor nyhet. Större än vad många i Sverige tror. Även Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker på FOI, anser att utvecklingen är mycket allvarlig.
– Det Trump har gjort nu är någonting som tidigare amerikanska presidenter avstått från, då de insett att följdverkningarna kan bli okontrollerbara, säger hon.
Kraftig eskalering
Anfallet som ägde rum vid en flygplats i Bagdad var beordrat av president Donald Trump, enligt försvarshögkvarteret Pentagon, och har trappat upp konflikten mellan USA och Iran som växt sedan USA drog sig ur kärnenergiavtalet år 2018.
Anfallet kom drygt en vecka efter det att en amerikansk medarbetare dödades under ett anfall mot en militärbas i Kirkuk i Irak. USA som pekade ut Iran som ansvarig för anfallet svarade med att genomföra flera flyganfall mot Iranstödda Hizbollahmål i Irak där sammanlagt 25 personer dödades.
– Det signalerar en ny början på att USA verkligen kommer att trycka till Iran på ett sätt som man inte gjort innan, genom att använda militära bombningar och militära verktyg och det här (attacken mot Soleimani) är en upptrappning på det, säger Anders Persson.
– Det är en ny policyförskjutning vi ser i USA och en kraftig eskalering gentemot Iran.
Iraks premiärminister, Adil Abd al-Mahdi, har fördömt attacken och hävdar att USA kränker landets suveränitet. Enligt Bitte Hammargren försvårar attacken USA:s fortsatta militära närvaro i landet.
– Iran har lojalister i Iraks parlament som kommer att verka för att, via lagstiftning, få bort de amerikanska trupperna. Iran och deras allierade i Irak kommer också att stämpla kritik mot de sittande makthavarna som en USA-styrd konspiration. Det uppskruvande läget försvårar därmed också för proteströrelsen, demokratirörelsen i Irak, säger Bitte Hammargren.
Hot om hämnd
Om Iran kommer att svara på attacken återstår att se, men såväl president Hassan Rohani, Ali Khamenei och utrikesminister Javad Zarif har lovat att Iran kommer att hämnas.
– Det är självklart att de måste säga det i nuläget men Iran och dess ledare kommer att testas om de står bakom sina ord, säger Persson.
Iran kan på egen hand, eller via allierade, slå till mot amerikanska militärbaser eller intressen i området, eller mot finansiella mål som oljeraffinaderier.
– De måste agera, frågan är bara hur. De har testat Trump hela tiden sedan han tog USA ur Iranavtalet. Deras läsning av Trump har varit att han inte ville gå in i direkt krig mot Iran. Men nu förändras spelplanen drastiskt, säger Bitte Hammargren.
En risk finns också att hämnden kommer i form av rena terrorattacker, enligt Persson som poängterar att hur en eventuell vedergällning skulle se ut inte går att förutspå.
Hammargren poängterar att Trump agerar efter sina politiska intressen där han har riksrättshotet mot sig, samtidigt som han går in i en återvalskampanj och vill visa på styrka mot den amerikanska hemmapubliken.
– Det är ett fruktansvärt vågspel. Både Iran och USA har spelat över sina kort, säger Hammargren.
Hon säger att Irak kan bli en fortsatt skådeplats för konflikten och säger att Iran inte vill se en direkt militär konfrontation i Iran.
– Hittills har alla amerikanska ledare undvikit det, då konsekvenserna skulle bli helt oöverskådliga. Det skulle tända så många eldar i regionen så att det skulle vara svårt att överblicka, säger hon.
Delade meningar i USA
I USA visade Republikanerna snabbt sitt stöd för Donald Trump och hyllade insatsen medan Demokraterna rasar över att kongressen inte informerats om anfallet.
Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, varnar för att angreppet riskerar en "farlig upptrappning av våldet".
Hur Trump ska hantera Iran delar också hans anhängarskara. En del anser att ett krig i Iran skulle sänka Trumps chanser i nästa val.
– Och det här ökar ju risken för ett krig, säger Persson.
Å andra sidan kan det öka presidentens popularitet då det här kan ses som en garanti för att Trump, som lovat tuffa tag mot Iran, står vid sitt ord och visar att ingen kan bråka med USA.
– Det kan bli en jättegrej inför valet. Han kan vinna mycket om det går rätt, men förlora mycket om det går fel, säger Anders Persson.
Rättad: I en tidigare version angavs fel år för när USA drog sig ur kärnvapenavtalet och fel titel på Nancy Pelosi.