Allt fler av oss förstår att klimatförändringen hotar våra barns möjligheter till ett bra liv. En stor majoritet av svenskarna är oroliga. Vi vill ju att våra barn ska få det bättre, inte sämre.
Lars Kaméls invändning, i en insändare den 20 augusti, att antalet naturkatastrofer inte ökat är ovidkommande. Antalet extrema värmeböljor har blivit 100 gånger vanligare de senaste 50 åren. Sådan extrem värme på sommaren leder till torka, skyfall, felslagna skördar, sjunkande grundvatten och allt farligare skogsbränder. Det är detta vi ser och vår oro växer.
Människorna måste genast minska koldioxidutsläppen och det bästa sättet är att höja priset på fossila bränslen. En del blir då rädda att deras egen ekonomi kommer att skadas – och förnekar själva klimatförändringen!
Så det var synd att Lars Kamél inte tog till sig Elsa Ramels insändare den 18 augusti, för Avgift och Utdelning skulle höja priset på fossila bränslen, utan att öka skattetrycket.
Det fungerar så här: 1) lägg en stigande koldioxidavgift på alla bränslen 2) placera statens hela intäkt från denna avgift i en fond 3) töm fonden varje månad och betala ut hela beloppet i lika stora delar till varje vuxen medborgare.
Enkelt, effektivt och rättvist. Snart skulle vi alla få en tusenlapp mer i plånboken, som ett omställningsbidrag, samtidigt som fossila bränslen blev dyrare och konsumtionen av dem minskade. Barnen skulle då slippa en kaotisk framtid med extremt väder, stor havshöjning och gigantiska flyktingströmmar.
