Årets bästa skivor 2012 enligt Helena Söderlundh

1: Bobby Womack

The bravest man in the universe

(PGM)

Soullegenden kom tillbaka och lät modernare än någonsin. Den ärrade rösten, själva sinnebilden av klassisk soul, mötte minimalistisk dubsteb. En stor comeback. Så tråkigt bara att lunginflammation fick honom att ställa in Way out west-spelningen.

2: First Aid Kit

The lion's roar

(BOR)

Klara och Johanna Söderberg blev fullständigt sönderälskade i år. Men med en sådan skiva går det inte att låta bli. Storartade kompositioner, fantastiskt framförda, in i minsta detalj. Med Emmylou i öronen överlevde jag vintern.

3: The xx

Coexist

(PGM)

Londontrion lyckades följa upp hajpade debuten från 2009 med ett ännu mer avskalat album. Det är svårt att verka i en egen genre när allt känns uppfunnet, men The xx gör musik som är igenkännbar från första tonen. Dovt, svart och mycket vackert.

4: Kent

Jag är inte rädd för mörkret

(UNI)

De tog som vanligt i från tårna i storslagna singeln 999, med textraden Dom 999 saker jag aldrig skulle göra, dom vägs upp av 999 värre saker jag gjort. På albumet bevisade Kent att de fortfarande kombinerar poprefränger med samtidssarkasm på ett utmärkt sätt.

5: Jessie Ware

Devotion

(UNI)

Med en bakgrund i Londons dubstep- och garagevärld tog Jessie Ware 2012 steget fullt ut till att bli klassisk popstjärna. Jessie Ware verkar i gränslandet mellan Sade, Tracey Thorn, Grace Jones och Lykke Li. Soul och storslagen pop i fin kombination.

HELENA SÖDERLUNDH

Som ser fram emot, 2013:

Håkan Hellström kommer med sin sjunde skiva. Lykke Li ska vara på gång med nytt material. Och till Växjö kommer fina akter som First Aid Kit, Petra Marklund och Olle Ljungström. Och ja, jag har bokat in 3 maj på Friends arena.