Ett lamt försök att härma Ringenfilmerna

J.R.R Tolkien ligger säkert och vrider sig i sin grav över det faktum att hans verk misshandlas av spelbranschen. Alla vet vad Sagan om Ringen är, nästan alla har sett de oerhört storslagna filmerna och väldigt många har läst böckerna. Att det sedan går att göra affärer på varumärket, som i så många andra fall, är en självklarhet.

Oroande direkt

Slaget om Midgård II börjar oroa mig direkt. Det går tydligen att installera hela spelet, som är vansinnigt stort, på svenska. Omslaget pryds av en svensk flagga och allt verkar vara väldigt svenskt. Tack och lov går det att installera det på engelska för att slippa pinsamma röstskådespelare och uttryck inne i spelet vi inte trodde fanns.

Om ett strategispel ska tilltala spelaren mer än en kväll måste det vara väldigt välbalanserat och underhållande både i längre och kortare doser. De olika raserna ska ha färdigheter som varken gör dem överlägsna eller sämre, utan bara annorlunda. Slaget om Midgård II känns väldigt identitetslöst och saknar dessa element, vilket gör att det inte är speciellt roligt i större doser.

Att spelet försöker vara storslaget och pampigt råder det inte några tvivel om. Soldaterna attackerar sällan ensamma utan i stora klungor för att striderna alltid ska se spektakulära ut. Men särskilt spektakulärt blir det aldrig, utan det känns mer som ett lamt försökt att efterhärma filmerna och dess vackra strider.

Det finns bättre strategispel att lägga vantarna på i vinter, även om man är en stor beundrare av Tolkiens sagor.

albin.damberg@smp.se