Effektiva insatser behövs i kampen mot sjögull

Enskilda kommuner klarar inte att ensamma bekämpa den gulliga men ack så farliga vattenväxten sjögull. Det krävs en nationell samling och ett slags biologisk insatsstyrka.
Tingsryd • Publicerad 23 augusti 2013
Tina Kyrkander är limnolog: ?Det krävs ett nationellt arbetslag mot sjögull!?
Tina Kyrkander är limnolog: ?Det krävs ett nationellt arbetslag mot sjögull!?Foto: 
Sofia Brockmark är marinbiolog på Havs- och vattenmyndigheten: ?Vi kartlägger de olika bekämpningsmetoderna.?
Sofia Brockmark är marinbiolog på Havs- och vattenmyndigheten: ?Vi kartlägger de olika bekämpningsmetoderna.?Foto: 
Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten vid ett testområde i Hönshylte- fjorden. Svart markduk ska döda sjögull genom att stoppa ljuset till sjöbottnen. I samma båt Peter Karlsson, Jonas Weidenmark och Gösta Johansson.
Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten vid ett testområde i Hönshylte- fjorden. Svart markduk ska döda sjögull genom att stoppa ljuset till sjöbottnen. I samma båt Peter Karlsson, Jonas Weidenmark och Gösta Johansson.Foto: 
Minikonferens om sjögull. Från vänster Peter Karlsson och Jonas Weidenmark från Tingsryds kommun, Gösta Johansson från Åsnens Södra skötselområde, Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten, Christer Kaisajuntti från Tingsryds kommun, Michael Malmhed och Christina Schyberg från Kungsörs kommun, samt Arne Karlsson från Tingsryds kommun.
Minikonferens om sjögull. Från vänster Peter Karlsson och Jonas Weidenmark från Tingsryds kommun, Gösta Johansson från Åsnens Södra skötselområde, Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten, Christer Kaisajuntti från Tingsryds kommun, Michael Malmhed och Christina Schyberg från Kungsörs kommun, samt Arne Karlsson från Tingsryds kommun.Foto: Bernd Blankenburg

– Snabba insatser behövs nämligen. På Irland har man framgångsrikt bildat en nationell arbetsgrupp för kampen mot sjögull, säger biologen Tina Kyrkander.

Hon och andra biologer samlades i torsdags vid Hönshyltefjorden i Ryd för att inspektera sjögullets utbredning i fjorden och Mörrumsån.

På plats var också lokala fiske- och vattenvårdare, personal från Tingsryds kommun samt kommunledningen i egenskap av avgående kommunalråd Arne Karlsson (M). Alla var inbjudna av utredningsingenjören Christer Kaisajuntti.

Anledningen till samlingen är att sjögull med sin otroliga växtkraft hotar att täppa till sjöar och vattendrag och tränga ut det övriga livet i vattnet. Här behövs kamp- vilja, effektiva metoder och statliga pengar.

– Därför kommer vi att bjuda in till en nationell konferens i Tingsryd senare i höst. Kampen mot sjögull är inte ett problem som småkommuner själva kan lösa. Genom konferensen vill vi öka förståelse för problemet och att det behövs mera pengar för att vinna kampen mot sjögull, säger Christer Kaisajuntti.

På många håll i landet vållar sjögull stort bekymmer med igenväxning av sjöar. Med viss förtvivlan testas olika metoder för att bekämpa vattenväxten.

Tina Kyrkanders företag Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har fått uppdraget av Havs- och vattenmyndigheten att kartlägga vilka metoder som i?dag tillämpas i landet och vilka som är framgångsrika.

Sofia Brockmark är marinbiolog på myndigheten och hon arbetar med både hotade men också med främmande ovälkomna arter.

– Det är frågan om att bevara vissa men också att utrota andra. Örnborg Kyrk- ander har vi anlitat för just kartläggning av olika metoder att utrota och bekämpa sjögull. Vi har ingen budget för detta och måste därför ta resurser från något annat, säger hon.

Konferensen i Tingsryd blir den andra i landet. Redan för ett par år sedan samlades man i Kungsörs kommun.

– Vi har samma problem med sjögull som Tingsryd. Det är viktigt att bilda nätverk över landet för att hitta bekämpningsmetoder. Vi har hittat en metod där vi klipper sjögullet inom länsar och drar upp det på land, berättar Kungsörs kommunekolog Christina Schyberg.

Hon håller med om att det krävs kraftsamling. Det är inte tillräckligt att som nu bygga bekämpningen av sjögull på frivilliga insatser och på enskilda kommuners små resurser.

Bernd Blankenburg
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.