Bedömare befarar valutakrig

Det var ingen engångsföreteelse, devalveringen på nästan 2 procent. Trots att Kinas centralbank påstod det i tisdags. Devalveringen fortsätter med 1,6 procent och man får gå drygt 20 år bakåt i tiden för att hitta större förändringar av Kinas valuta.

Men han tillägger att den inflationspolitik som bland annat Riksbanken, ECB och Japans centralbank bedriver jämförelsevis är betydligt mer aggressiv än Kinas devalveringar.

Omskakad marknad

Marknaden är dock rejält omskakad. Råvarupriser och börser faller och många valutor dras med i turbulensen.

Devalveringarna anses bekräfta att Kinas ekonomi är i sämre skick än vad man trott. Kinas tillväxt har i år bromsat in till 7 procent, den trögaste takten på sex år och exporten har fallit kraftigt i sommar.

I ljuset av det är devalveringarna väntade, enligt Kina-experten Frédéric Cho.

Kinas centralbank har i veckan även klargjort att den kommer låta marknaden, inom vissa ramar, avgöra yuanens kurs framöver. Det innebär en frikoppling mot dollarn, vilket kan ses som en förberedelse inför det dollarlyft som antas komma om USA:s centralbank börjar strama åt med räntehöjningar.

Detta bäddar för en fortsatt färd nedåt för yuanen, kanske i flera månader till enligt experter som Nordeas Amy Yuan Zhuang.

En flexibel valutakurs är även ett steg mot att få yuanen bekräftad som en så kallad reservvaluta. Ett första steg vore att Internationella valutafonden inkluderar yuanen i sin valutareserv, SDR, som i dag består av dollar, euro, yen och pund.

Lång process

Men för att yuanen på allvar ska kunna ta plats i världshandeln och som reservvaluta i det globala finanssystemet krävs det mer. För det första måste valutan ha en flytande kurs och gå att köpa och sälja på marknaden i alla lägen.

TT